Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Washington segrat i Indokina hade det amerikanska sjuttiotalet också det
blivit finstämt och Bresjnevs Sovjet vill fred.
I verklighetens värld bränns poeter ihjäl för sina ords skull. Folk får
ögonen uttryckta. Krigen pågår med oförminskat raseri århundrade efter
århundrade. I den världen lever jag en kort livstid. Det blir i den jag tar
ställning. Här alltså måste jag hålla god min i elakt spel och sitta med på
debatten i PEN eller skriva i tidningarna för att kunna resonera förnuftigt.
Något måste man offra för att komma till tals.
Men jag finns på andra sidan. Denna samtid (som gett mig min frihet) är
uppmurad med kapitaliserat barnablod. Med förnuftiga argument och
beskrivningar söker jag medvetandegöra. om denna verklighet. Men det blir
en moral bortom ont och gott. Ty så som de fattiga bönderna pinas är det
gott att deras fogdar slås ihjäl.
Den förnuftige beskrivninge leder inte oundvikligen till att någon tar
ställning för den andra sidan i detta nu årtusendelånga blodbad. Men
cynism är påfrestande och därför kan skrivande fungera gentemot
PEN-hyckleri och Fredsrådshyckleri och Kulturens Frihet-hyckleri och
politbyråhyckleri. Därmed bidra till att vi kommer ur denna historiska fas in i en
ny. (Om vilken vi ingenting vet. Kanske blir den värre.)
(Innan denna skriftställning hann göras ut
hade redan Hans Göran Franck hunnit
inleda sin kampanj mot ”Barndom” och jag
tvangs börja kontra (se vidare III: Kring
arbetet med ”Barndom”). Denna text - där
”Barndom” bara var nämnd i förbigående
-fick ställas åt sidan.)
”Ska fähundarna få som dom vill?”
Folket i Bild/Kulturfront dör nu efter elva år om vi inte kan hosta upp
150 000. Den dör på en upplaga av 10 000. Den dör efter att troget ha
betalat honorar och skatter och sociala avgifter och efter att ha levererat
miljoner i moms till statskassan. Man har frågat mig om jag inte finner det vara
ett journalistiskt nederlag att bara ha 10 000 i upplaga . Det finner jag vara
en fånig fråga. Att som enda oberoende tidning i Sverige lyckas hålla ut
mot strömmen i tio år och hålla en hög standard och inte kunnat pressas
ned under 10 000 i upplaga är en seger och inget nederlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
