- Project Runeberg -  Skriftställning / 13. Den trettonde /
107

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

diskret under u-båtsaffären hösten 1981. Åter och åter skriver han om den
olyckliga massmediebevakningen. Hans tankar är Bismarcks i Riksdagen.
Landet får dyrt betala de fönsterrutor pressen slår in. Man kan också säga
att Wilhelm Agrell uttrycker den svenska inställningen till
tryckfrihetsfrå-gor som visades av Gunther/Westmann för fyrtio år sedan (och som så
livligt applåderades från Berlin).

Här går en traditionell och klar skiljelinje mellan ämbetsmannahöger
(om än nu i page-frisyr och med radikala åtbörder) och demokrater.
Äm-betsmannahögern vill ha munkavle på pressen och hemlig diplomati.
Demokraterna vill ha pressfrihet och slut på det livsfarliga hemliga spelet
kring det gröna bordet. I Dagens Nyheter skrev Wilhelm Agrell för hela vår
mäktiga ämbetsmannahöger i alla partier från moderater till vpk. (Sap inte
att förglömma - där är den högern stark och insutten.)

Men inte bara massmedia bör enligt Wilhelm Agrell kontrolleras. Själva
grunden för den politiska demokratin/rösträtten - måste begränsas:

”Mittlinjefrågan blev snabbt ’inrikes utrikespolitik’, ett slagträ i
kampen i första hand om de gotländska väljarna. Men en utrikespolitik som
primärt styrs av inrikespolitiska hänsyn måste förr eller senare haverera”
(DN 6/10-82).

Läs detta två gånger!

Vi som är demokrater upplevde det oroväckande att ämbetsmän och
yrkespolitiker i karriären i det längsta sökte hålla mittlinjefrågan utanför
politiken och bortom väljarnas räckvidd och sedan när detta inte lyckades
sökte hålla frågan begränsad till Gotland. Men ämbetsmannahögern ser
demokratin sådan som Wilhelm Agrell ser den. Ett hot.

Jag menar att detta är de stora och principiella motsättningarna i dag i
Sverige. Ämbetsmannahögern - (i olika förklädnader) - utnyttjar i dag det
utrikespolitiska hotet mot vår existens. Men denna ämbetsmannahöger gör
det inte för att försöka göra sig av med de friheter och rättigheter folket
genom lång och seg kamp mot ämbetsmän och överhet erövrat.

Alltså:

Mot anpasslingar och ämbetsmannahöger! Försvar för tryckfrihet,
yttrandefrihet och de demokratiska landvinningarna. Endast så kan
nationens oberoende och existens säkras.

Wilhelm Agrell visar hur ämbetsmannahögern - folkets uråldriga fiende
-tänker i dag!

FiB/K nr 19
21-10-82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:20:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/13/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free