Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion till våra egna fördomar. Vi är snarare i att döma böcker än människor,
vi är räddare för böcker.
Vår inställning till skribenten är den som en helt vanlig, blodtörstig och
månadsrasande viking hade till den runkunnige, den i vars makt det stod
att rätt handskas med symboler.
Folkbildningsrörelserna (som för övrigt gjort så stor insats) har tyvärr
fört fram parollen om de ”stora, och djupa idéerna”. Vi sitter andäktigt
och forskar, bokhylla, upp och bokhylla ner, efter svar på ”livets gåta”, vi
plågar oss med att formulera, författarens världsåskådning, vi ratar
ostronen och tuggar skalet. Men varje bok är en enhet, varje konstverk en
helhet, man kan inte, får inte, ta idéinnehållets bisak för huvudsak och se bort
från den verklighet författaren rullar upp för oss.
För att kunna läsa. en bok fordras det att man inte plågsamt försöker
lista. ut ”den inre meningen”, man måste kunna läsa en bok på samma, sätt
som man avsmakar ett lantkalasets smörgåsbord, glad, läckergomsmässigt
hungrigt.
Vi måste träna oss att läsa., att utan hänsyn till de olika auktoriteterna.
själv bilda oss omdöme. Vi måste lära oss inse, att litteraturen, liksom all
kultur, är vår och inte deras, som opåkallat tagit den på entreprenad. Vi
måste lära oss att se bort från våra fördomar och njuta av det stora,
skådespel livet är, även när livet serveras oss i form av böcker. Vi måste undvika,
att jaga. idealens vind och följa moralens lyktgubbar i vår läsning. Vi måste
behandla litteraturen, inte som en högre eller lägre grad av verklighet, utan
som en del av verkligheten. Vi måste läsa. för nöjes skull och inte av tvång,
plikt eller sökande; livet som forsar runt oss och genom oss, som bryts av
klipporna och gnistrar i solen kan ge oss fler svar, men litteraturen kan ge
oss större drömmar.
Kristianstads Läns-Demokraten 23-5-1949
Hr Anderberg och den litterära metoden
Det ligger en svag doft som av en akademiker och litteraturhistoriker över
hr Thorild Anderbergs inlägg i Arbetet 22-5-49; en tvåspaltig artikel, som
om man skalar bort ramberättelsen består av följande:
Tanken att läsaren måste njuta sig igenom boken, kravet på att
författaren måste vara. kall nog att styra läsaren är i verkligheten ett försvar för
veckopressen.
Vem är den läsare som förklaras normerande, är det den förste bäste
som kan stava, sig igenom en trycksida?
Det är naivt att säga ”en författares psykologiska skicklighet avslöjas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
