Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fall på Egypten och den plötsliga men tydliga intressegemenskapen
mellan Moskva och Washington höll på att inleda ett nytt skede i
kampen om världens uppdelning och att de blott moraliska
åtbörderna var apspel. Positivet spelade och apan dansade. Skeendet
kunde ju analyseras. Det algeriska folkets krig för befrielse och nu
det överfallna Egyptens strid för de arabiska folkens rätt skulle vara
inledningen till en ny epok av imperialistiska krig och befrielsekrig.
Det var tydligt på hösten 1956. En tid som skulle tvinga fram nya
ställningstaganden. Därefter — och med insikt — alltså ett
förnuftigt handlande. Ett som inte var apspel.
Under de trettio år som gått har erfarenheterna blott bekräftats.
Utopier finns inte utanför bokpärmarna och projekt är
hjärnspöken. Men man tar parti i varje ord och handling och den som tror
sig kunna undvika detta begår något värre än ett brott; en dumhet.
Medvetenhet alltså ty framtiden står fortfarande öppen men
samtiden är redan onödig och om medvetenheten brister går också detta
samhälle under. Fast det kommer tider efter oss även då liksom det
kom tider — vår här och nu! — efter tidigare samhällen där
klasserna gemensamt gått under utan att de förtrycktas seger nådde
fram till en revolutionerande omgestaltning av det för dem
onödigvordna samhället.
(FiB/K 18/86)
Om hycklandet med mänskliga rättigheter
Jag tillhör den traditionella vänstern och därför erkänner jag inte de
okunnigas lika rätt att diskutera. På detta tänker jag denna
måndagsmorgon då jag lyssnar på tidningskrönikan. Ledarskribenter
har tyckt till om egendomsrätten som Mänsklig rättighet, om lagen
och den svenska socialdemokratin. De har skrivit mörkt. Av
okunnighet. Ty historieundervisningen i den svenska skolan är så usel
att en nutida liberal partiledare med studentexamen kan anklaga
Ingvar Carlsson för kommunism därför att denne — i enlighet med
de liberalas tradition — hävdat lagens möjlighet att inskränka
egendomsrätten. Dock, detta ger mig ytterligare en anledning att
skriva om hyckleriet med Mänskliga rättigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
