Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vin som vetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte supen; supen tog dem. Funnes det inget annat sätt att
hindra dessa från att supa ner sig finge vi väl stänga av all
alkohol totalt. Det är ju inte särskilt svårt. Jag vet ju hur man
gjorde i Kina när man stängde av opium. Det är bara att
klubba ett beslut och verkställa det. Då skälldes jag
naturligtvis för moralist och förbudsvän. Det är inte konstigt;
hyckleriet försörjer hela yrkeskårer psykologer, samtalsterapeuter,
kuratorer och publicister. De är offentligen fina i kanten när
man talar uppriktigt om alkohol fast de själva sitter på
kuddar om kvällarna och dricker det mest ohyggliga rödtjut.
Men jag är ingen fin människa och jag gör mig inte fin.
Behöver inte hyckla och säga att jag aldrig super mig full.
Visst gör jag det. Tre perioder i mitt liv har jag också råsupit
under någon/några månader. Alla perioderna var före min
fyrtioårsdag och alla tre gångerna gick jag medvetet in i
supandet för att rensa systemet. Det fanns orsaker att totalt
behöva blåsa rent i livet. När det var gjort då slutade jag lika
snabbt som jag börjat och fortsatte sedan leva som vanligt;
men fri från blockeringarna och med dubbel arbetsförmåga.
Om jag kommer att supa till så igen vet jag inte. Behöver jag
det då gör jag det. Annars inte.
Jag vet ju att alla inte kan det. Två gånger var kamrater
med som sedan inte kunde sluta. De håller fortfarande på.
Från olika år har jag vänner som supit ner sig. En på tio
ungefar. Vad som skiljer dem från mig vet jag inte. Som
grupp är de varken klokare eller dummare än vi. Knappast
är det själslivet eller barndomserfarenheter. Jag hade en
svärfar en gång som var alkoholist. Han var en bra karl men
då och då tog han ett glas och sedan försvann han och
återfanns därefter först när han var ett darrande och nerspytt
vrak. Han blev länk. Han fortsatte sedan med några fa
återfall livet ut som nykter alkoholist. Sprit hade han hemma.
Den bjöd han mig på:
— Du kan ta en sup om du vill, sa han. Du är inte
alkoholist. Men jag är alkoholist. Om jag tar en sup då går det åt
helvete.
Jag tror han hade rätt. Han och jag reagerade fysiskt olika
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
