Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vin som vetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på alkoholen. Därför var han alkoholist även de tre årtionden
han var med i Länkarna och i princip var nykter var dag
under det jag som i princip drack var dag icke var alkoholist.
Det började alltså för fyrtiofyra år sedan. Jag hade just fyllt
Qorton år 1941 när jag i färghandeln köpte Harry Edelmans
Vinboken. Handboken i hemberedning. Alla recept i den boken var
tillåtna enligt gällande lag. Det intygade författaren själv.
Sedan gjorde vi vin mina skolkamrater från Bromma och jag.
Vi samlade ihop pengar till damejeanner och andra redskap.
Jag ser av mina blyertsanteckningar i boken att vi köpte 4
Kitzinger jäsrör n:o 3 (1:25 styck. "Räcker för jäsningar om
100 liter och däröver"). Vi skaffade korkapparater och
häver-tar och vinprovare och naturligtvis vinjäst.
Hur vi fick tag i socker vet jag inte. Bytte kuponger
troligen. Fast vi rökte ju också och var därför tvungna att fixa
tobakskuponger. Men så småningom blev vi rätt skickliga på
att göra drickbart vin. Jag var road av vinteori och läste vad
jag kom över. Vi hade tyska som första språk på den tiden
och med ordboken bredvid mig arbetade jag mig därför
igenom tjocka luntor - Basserman-Jordans gamla vinhistoria
tror jag det var - när jag gick i 24.
Hembränning och frysning av applejack sysslade vi med
mest för experimentens skull. Det fanns ju enklare sätt att
skaffa en halvpanna än att bränna själva. Men vin gjorde vi.
Det puttrade runt om i garage och källare. När jag lämnade
skolan och flyttade hemifrån 1944 för att bli
journalistvolon-tär i Karlstad lämnade jag efter mig 40 flaskor torrt vitt vin
gjort på fikon. Det skulle vara "Steinberger" enligt etiketten
på vinjästampullen. Det smakade som ett sötat Beyaz när det
fatt ligga till sig. När jag kom tillbaka till Äppelviken från
Oslo och letade efter flaskorna på våren 1946 var de
försvunna. Min far hade gått med i regeringen och mina viner hade
gått åt på någon mottagning. Jag hörde inte talas om att
någon gäst känt skillnaden. Själv tog jag tolvan in till stån
och gick till Löwenbraü och drack Fragal men åt då inte
längre kråka till ty kriget var över. Så inleddes mina
vinövningar och på den vägen är det.
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
