Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vilket skulle bevisas.
Fast vad gör jag nu med texten? Att trycka de tryckbara
tre fjärdedelarna blir att publicera en hygglig essay om
Strindberg och ”Svarta fanor” med en liten förklaring på
slutet att Myrdals avslutande text dock kan offentliggöras först
efter författarens bortgång när den kan bli föremål för
litteraturvetenskaplig behandling. En seminarieuppsatts med
fotnoter och förklaring försedd. Att trycka hela texten nu skulle
faktiskt inte bara leda till hojt från sådana som Kay Glans i
SvD och Zaremba på DN utan ingripande från
Justitiekans-lem. Ty så får man inte skriva inför publik i ett anständigt
demokratiskt samhälle även om också de anställda på DN
och SvD berättar sådant för varandra i korridorerna, flinar åt
historierna över krogborden och gör kryptiska anteckningar i
dagböcker.
Hade Erik Wijk, Crister Enander, Hans Lindström och
Salomon Schulman haft kvar tidningen Egget hade jag nog
låtit dem få texten och ta smällen.
Men kanske kan jag be Jan Stolpe översätta det
förgripliga till latin.
Den som lever får se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
