Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nog kunde jag hitta på en ursäkt. Sämre är jag inte på att
slingra mig i offentlig debatt. Men ärligt kan jag faktiskt inte
skylla på att jag tänkt djupt och lärt och med satir tänkt mig
en hänvisning till latinet och begreppets ursprung. Blandning,
röra, huller om buller, litterärt allehanda. Vilket man nog kan
säga om ”Svarta fanor”. Men så klokt djup var jag inte. Bara
febrigt dum. Latinet tänkte jag på först när jag blivit frisk
och såg rubriken.
Ty inte är ”Svarta fanor” satir i ordets nutida mening inte.
”Nya riket” kan kallas satir. ”Svarta fanor” är något annat.
Visst tillhör ”Svarta fanor” de stora svenska romanerna.
Det finns ju inte så många. Stor, trots att varje
nybörjarkri-tiker kan kriarätta dess komposition; sätta bockar i kanten
och inför publiken beskriva hur Strindberg bort skriva
romanen. Eller rättare sagt just därför. Ty då den inte är skriven
som ett välgjort stycke i likhet med alla de hundratals och
åter hundratals litteraturskrivna romaner svenska författare
regelbundet släpper till julklappstid lever Strindbergs ”Svarta
fanor” kvar hos läsarna som en av de få stora svenska
romanerna. Ett huller om buller av berättelser, anekdoter och
moralfilosofiska betraktelser.
Zachris är en väldig gestalt. Strindberg använde sig av
Gustaf av Geijerstam. Honom tyckte han illa om. Så gör man.
Ur kärlek eller sympati skapas sällan god litteratur;
svartsjuka eller motvilja däremot lyfter ofta texten till stor konst.
För att ta ett personligt exempel; Just för att Rune Hassner
djupast in i det privata avskydde Christer Strömholm sedan
konflikterna dem emellan i Paris på fyrtiotalet skärptes
blicken så han kunde filma Strömholm så sataniskt skickligt
när vi arbetade med filmen ”Myglaren”. Hat skärper blicken.
Den som minns filmen kommer nog ihåg Myglaren i
badkaret och Myglaren i talarstolen.
Fast det som gör Christer Strömholm en intressantare
person än en Gustaf af Geijerstam är att Christer var medveten
om detta och spelade på det. Geijerstam däremot var bara en
halvdan författare, en sådan av vilka det går tretton på
dussinet i PEN-klubbar och akademier världen över. När han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
