Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En figur som Geijerstam kunde August Strindberg klä av
till dess han dog av det. Det var rätt. Men ondskefull var
Strindberg inte. Det tycker jag heller inte man bör vara. När
det gällde ”Confessions...” väntade jag på att den vän som
skulle tagit illa upp av en berättelse i boken skulle dö innan
jag lät den översättas till svenska; ett språk han kunnat läsa.
Vad den offentliga lögnens män och kvinnor angår kan
man nog fortfarande skriva nästan lika mycket som
Strindberg kunde. Man blir väl inte alltid älskad; men varför skall
man vara omtyckt av dem man föraktar?
Den liberalernas marknadsekonomiska värld i vilken vi
lever är nu än mer motbjudande än 1907. För var generation
som gått har världsmajoriteten blivit allt fattigare och
alltmer utsugen under det politiker, konstnärer, redaktörer ljugit
allt vackrare om frihet och demokrati och framsteg.
Också om det kan skrivas. Lite aesopiskt kanske som man
får göra ibland för att komma förbi kulturens dörrvakter, men
i alla fall nästan lika hårt som Strindberg.
Norstedts skulle ge ut det. Kanske! Ty Norstedts är
anständigt. Det kan få kalla fötter, det minns jag från
kampanjen mot mig inför ”Barndom” när Norstedts sökte undkomma
boken. Partiet hade skickat sin advokat upp till Norstedts
korridorer för att stoppa boken och han fick sedan springa
helt yttrandefrihetligt och gråtmilt till TV för att söka
förhindra ett nyhetsinslag där jag skulle få tala oemotsagd om
min bok.
Nå även Gerard Bonnier menade när Bo Strömstedt sökte
hitta förlag åt mig att Bonniers förlag stod alltför nära
Myrdals och deras vänner för att ge ut något sådant.
Men det finns andra förlag. Stora man kan hålla i reserv
och små förlag som Hägglunds som nog skulle ge ut det
mesta. Som författare i en tid som vår bör man aldrig ha alla
ägg i samma påse. Också det lärde jag av August Strindberg
och hans sätt att sköta sina förlagsaffärer. Man skall aldrig
lita på någon i topside! Eller för att uttrycka sig på annat
sätt: Den som tror på sina framgångar och börjar förakta små
sår och fattiga vänner kommer det att gå illa. Han hamnar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
