Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allra folkkäraste roman om svenskt liv: ”Hemsöboma”. En
nationell roman som både är folklig och nationell i den
dubbla betydelsen av ryskans narodnost. En roman där han
-i likhet med Pusjkin eller Tolstoj - skrev sitt folk och
således gav dem deras nationella språk som sitt eget.
Strindberg talade om naturalism och han kunde vara rå.
Det finns en stank av drängkammare i hans skrifter, som den
mer aristokratiske Heidenstam skrev. Visst, men rytmen i det
strindbergska språket, till och med när han är som råast, när
människor bryter ut i plötsligt ömsesidigt hat ekar ändå av
en våldsamt ljuv längtan. Men orden längtan [longing],
nostalgi [nostalgia], trånad [yearning], eller hemlängtan
[homesickness] som kommer från tyskans Heimweh kan inte
fånga denna kvalitet. Tonen är annorlunda. Som vår
folkmusiks vildare fioler.
Från allra första raden är stycket förankrat i den nordiska
verkligheten. Det Nöjd säger om det ofödda barnet är som
en av alla tusentals svenska folkgåtor och folkliga ordspråk
om den gångna sommarens frukter. Och han har ingen
önskan att betala för en annan mans barn. Men från denna rad
är stycket ingen formellt logisk social konstruktion.
Strindberg är ingen Ibsen, han är romantiker. I ”Fadren” - liksom i
alla hans skrifter - är människorna inte typer. De är instabila,
föränderliga, mänskliga. Levande och motsägelsefulla.
Idéerna bakom ”Fadren” - matriarkatet och hypnosen
exempelvis - har ingen större betydelse. Den vänster som han
hade känt från 1870-talets Sverige var borta. Under en tid
hade han experimenterat med andra trosuppfattningar. Hotet
om ett matriarkat i ”Fadren” är ett sådant experiment. Men
känslan är viktig.
Det verkliga temat är en mycket enkel fråga. Vem är mina
barns far? Vad händer med den man som tvingas till tvivel
om den saken? Från allra första början tyckte de svenska
kritikerna att detta var en opassande fråga. Hundra år senare
anser de den föråldrad. Ett tecken på manlig omognad. Vi är
civiliserade och vet bättre.
Gör vi? Inom äktenskapet tas faderskapet för givet. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
