Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Boris Gudonov” av Pusjkin. Föreställningen ingick i
strävan att omskola tyskarna efter Hitler. Plötsligt reste sig en
sovjetisk soldat från den ryska landsbygden ur stolen. Han
drog sitt vapen och sköt i taket och skrek: ”Ni tyskar får inte
stjäla vår Pusjkin.”
”Visst var han full”, sa min vän, ”full som en rysk bonde.
Men jag förstår honom. Jag kände litet grand på samma sätt
själv. Jag hade ju marscherat från Moskva till Berlin under
hela kriget. Från den dagen när jag tog studenten den 22 juni
1941 hade jag marscherat i fyra år tills jag till sist fick tåga
in i Berlin. Fastän jag förstod att det var politiskt nödvändigt
gjorde det ont djupt inom mig när jag tvangs se och höra hur
dessa tyskar behandlade vår Pusjkin.”
Vår känsla för Strindberg är av samma slag. Han är svensk
djupt inom oss. Men det är inte alla svenskar som känner på
samma sätt. Victor Svanberg (1896-1985), var
litteraturkritiker och blev professor vid provinsuniversitetet i Uppsala. En
del människor - åtminstone han själv - ansåg att han var
djärv och radikal eftersom han öppet hävdat alt den store
liberale artonhundratal sförfattaren Viktor Rydberg
(1825-1895) var homosexuell och älskade unga pojkar. Den vida
mer begåvade kritikern och verklige radikalen Erik
Blomberg (1894-1965), som var en av sitt sekels främsta svenska
poeter, svarade att han struntade i om det så var katter
Viktor Rydberg hade älskat. Det enda viktiga var de ord han
lämnat efter sig. Strindberg brukade yttra samma sanning om
liv och ord och försökte säga det just som döden avbröt
honom. ”Jag finns inte längre. Blott det jag har skrivit existerar.”
Victor Svanberg, som hade svårt att förslå orden,
kämpade också mot det strindbergska inflytandet i svenskt liv.
Vi levde strindbergska liv, sa han, hade strindbergska
äktenskap och strindbergska skilsmässor. Han hade naturligtvis rätt
allmänt sett, men i själva verket hade han alldeles fel. De
flesta av oss har någon gång levt i ett strindbergskt
äktenskap. Inte för att vi har läst alltför mycket Strindberg och
därigenom förstört våra äktenskap. Utan för att Strindberg
var en normal svensk man för sin tid, som beskrev äkten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
