Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vacklande som Aftonbladet - och Lars Hiertas allra första
uttalande som riksdagsman den 30 december 1828 var inte
ett uttalande för emancipation utan mot en motion om alt
judarna skulle utvisas ur riket.
Först genom KM:ts nådiga brev till Kommerskollegium
av 30 juni 1838 och Kommerskollegiets cirkulär av den 13
augusti 1838 fick judar i princip tillstånd att slå sig ned i
städerna och gavs där samma grundlagsfästa rättigheter som
andra och även rätt att bilda egna församlingar. Dock finge
de ej köpa fastighet på landet.
Efter en stark motagitation, i synnerhet i Stockholm, slog
regeringen till reträtt och förbjöd judar att bosätta sig på
annan ort än Stockholm, Göteborg, Norrköping eller
Karlskrona. Frågan återkom gång på gång i riksdagen och de
liberala hade en svår uppgift när de i enlighet med de borgerliga
frihetsidealen arbetade för emancipationen. Lars Hierta
anmärkte:
De märkligaste tillfällen vid hvilka jag för ölrigt
uppträdde under denna riksdag voro:
Den 23 februari 1854, emot ett betänkande af
Ekonomiutskottet, som hade afstyrkt en föreslagen utvidgning af
Judarnas borgerliga rättigheter och på ett scrdclcs
ofördragsamt sätt, som förtjenade utförligare påpekas om
utrymmet tillät, hade motiverat detta afstyrkande. Många
ledamöter af Adeln yttrade sig vid detta tillfälle för en
liberalare åsigt, hvaremot Utskottets betänkande kan
citeras nästan som en gengångare från medeltiden.
Emancipationen var i Sverige en intelligensradikal fråga men
hade inte alltid större folkligt stöd. Adolf Hedin beskrev
situationen i sina Femton bref från en demokrat till svenska
riksdagens medlemmar år 1867:
För närvarande står Sverige i fråga om religiös frihet efter
alla europeiska länder, utom - Ryssland och Spanien.
Fördomarnas förlofvade land, England, har läm-nat oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
