Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klädes- och lärftskrämhandlarsocieteter, Stockholms guld- och
silverarbetare, juvelerare och gravörer; landets importörer,
grosshandlare och handlande upplevde de judiska invandrarna
som farliga konkurrenter då de bröt igenom skråskrankoma
och de mobiliserade alltså prästeståndet att utarbeta de
ideologiska och kristna föreställningarna till skråväsendets skydd.
Mot dem stod Karl Johan och de högre ämbetsmännen vilka
drev emancipationen för att utveckla ekonomien i ett trögt
och efterblivet skråsamhälle.
Men de skärpta immigrationsbestämmelser vilka de ofrälse
stånden genomdrivit efter 1815 års judefientliga
småborgerliga agitation kom att få en för detta outvecklade borgerskap
oväntad effekt:
Inom några årtionden kommo därför de i Sverige födda
svensktalande assimilationsvänliga judarna att dominera
i landets judiska forsamlingar.
Dessa familjer var inte små krämare; de blev till bourgeoisie
i allians med Karl Johan mot småborgarna. De första
verkliga massorolighetema i Stockholm, Crusenstolpe-kravallema
under den ekonomiska krisen 1838, kom därför att få den
europeiskt sett märkligt dubbla karaktären av småborgerligt
demokratisk rörelse med starkt stöd från den arbetarklass som
börjat formera sig (de två dödade var arbetare) och antijudisk
agitation.
Emancipationen genomförs sedan ovanifrån genom en
annan klassallians än den som en gång drivit fram
emancipationen i Frankrike. En som förklarar de officiellt
liberala tidningarnas kluvenhet och Hiertas vacklan i
emancipationsfrågan. Hugo Valentin har på ett föredömligt
klart sätt beskrivit klasskraftema i detta spel:
Liberalismen bröt helt igenom i de två förut
judefientligaste stånden och befriades där alltmer från....
småborgerlighet. ... Borgarståndet, under de gångna epokerna
judarnas argaste vedersakare, gick nu med stigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
