Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gripa. För bamet förefaller hon vara en märklig anakronism,
en vettlös, oresonlig varelse. Kan ni icke känna denna
moders hjärtesorg när hon ser sitt barn glida undan henne in i
en annan värld? Dit kan hon icke följa efter, ty hon har ingen
nyckel, och det magiska lösenordet kan hon icke. Kan ni
förstå hennes väldiga hjälplöshet? Och kan ni också förstå att
bamet drabbats av en förlust som det knappast orkar med?
Det finns tragedier i livet för vilka språket saknar adekvata
uttryck - detta är en av dem.”
Min känsla när jag första gången läste boken - före den
stora invandringen till Sverige - att den inte nådde upp till
samma nivå som ”Giants in the Earth” var således
irrationell; man kan säga att den formats av konflikten mellan att
jag i verkligheten var svensk och mitt försök att bli
amerikan.
(För att inte bli missförstådd bör jag påpeka att jag senare
åter bytte från engelska till svenska när jag med tvång blev
av-amerikaniserad och gjordes till den svensk jag nu är. Jag
fick mina första amerikanska medborgarpapper, men sedan
jag deltagit i den antifascistiska ungdoms rörelsen i Sverige
blev jag, när jag skulle återvända till skolan med en
”lejd-båt” 1944, förvägrades jag inresetillstånd till Förenta Staterna
på grund av att jag var kommunist. Eftersom jag betraktades
som subversiv tilläts jag först återvända under två veckor
1966 på ett speciellt visum från State Department.)
”Giants in the Earth” är inte den enda romanen om
nordisk invandring - landnåm - på de stora slätterna. Men den
är den bästa, mest äkta. När O.E. Rølvaag fick höra att
Johan Bojer skulle komma till Amerika för att skriva en roman
om invandringen kom han igång med att börja skriva den
roman han hade planerat. Johan Bojers ”Vor egen stamme”
var en roman skriven av en besökare. Vilhelm Moberg skrev
en fascinerande roman om utvandrarna från den fattiga
svenska landsbygden: ”Utvandrarna”. Romanen slutar när
utvandrarna tar de första stegen på amerikansk jord i New York
på midsommaren 1850. Det är en stor roman. På sitt sätt är
den lika stor som ”Giants in the Earth”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
