Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dubbelexponerad Julesverniad
Också när jag som barn en vinterkväll låg på mage på den
gröna mattan och läste Hjalmar Gullbergs ”Ensamstående
bildad herre” (med Gahlins illustrationer) öppnades
dubbeltänkandet. Hans tak var den bråkige grannens golv. Ja, bultar
man i golvet sitt så dånar det över grannens huvud.
Och hur med tiden? För etthundra år sedan gick min
farfar på slöjdskolan i Falun. Då skulle han till Stockholm för
att snickra åt den tidens stora framtidsutställning. Jag ser på
fotot där han står ung och uppklädd vid sina verktyg och ser
mig rätt i ögonen. Hur tänkte han sig den (då ännu trettio år
ofödde) som nu 1996 är jag? Ett helt sekel av framtider har
kommit och gått sedan han skulle till Stockholm och jag själv
har redan hunnit leva fjorton år förbi hans livslängd.
Samtiden är inte nödvändig; blott en tid av ett otal
tänkbara inom möjligheternas ram. Det är det som fascinerar med
julesvemiader och det som nu kallas science fiction.
”Paris i tjugonde seklet” heter en nyligen upptäckt
efterlämnad roman av Jules Veme. Jan Stolpe har översatt den
och Norstedts gett ut den. Översättningen träffar det typiska
i Jules Vernes språk och det fascinerande med romanen är
dubbeltanken och perspektivförskjutningen. Den öppnar den
13 augusti 1960 och så kan alltså vår tid ses dämerifrån ett
adertonhundratal.
Visst är detta tjugonde århundrade igenkännbart.
Ramverket, kulisserna om man så vill, består av de redan 1864
givna tekniskt vetenskapliga förutsättningarna för vår
nuvarande materiella kultur. I detaljer kan författaren ta fel; men
i stort var den tekniska utvecklingen förutsebar.
Men det är ingen utopi denna skildring av vår tid. Själlös
penninghunger och grov marknadsekonomi i en tekniskt ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
