Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tenskaplig kultur inom vilken såväl konst och litteratur som
känslor trängts bort och medmänsklighet endast existerar i
små randisolat. Den unge drömske Michel som sökt leva för
litteratur, kärlek och ädel vänskap dör (troligen) en isande
vinter helt följdriktigt bland alla de stora döda uppe på Pére
Lachaise-kyrkogården. Men innan han med en förbannelse
över staden segnar ned ser han ut över den:
”Så tog han sig längre upp, ännu högre upp ... och ...
Därunder låg Paris och dess hundratusen hopade hus bland
vilka reste sig de bolmande skorstenarna från tiotusen
fabriker.”
Vi känner igen scenen. Balzac skrev den i slutet på ”Pappa
Goriot”:
”När Rastignac blivit ensam, tog han några steg upp mot
kyrkogårdens höjd och såg Paris ligga utsträckt i bukter
under sig på var sin sida om Seine.”
Men det finns en avgörande skillnad, Rastignac:
”kastade på denna surrande bikupa en blick, som tycktes i
förväg suga ut dess honung och sade hotande dessa ord:
- Nu kommer turen till oss båda!”
Men Michel:
”önskade att hela staden skulle gå under i en syndaflod
av eld!
- Ack, Paris! utropade han med en gest av förtvivlad
vrede.”
”Paris i tjugonde seklet” är alltså en dystopi. Vår tid sedd
snett underifrån. Med helt berättigad motvilja. Men var inte
Jules Verne vetenskapsromantiker? En framtidstroende? Hur
hänger det ihop?
Jules Veme var republikan och socialist. Hans romaner
präglas av medveten antiimperialism. (Det han till exempel
skrev om det indiska frihetskriget 1857 i ”Den
hemlighetsfulla ön” har brittiska redaktörer tagit bort och ersatt med en
förfalskad text riktad mot de indiska frihetshjältarna; även
de nutida engelska och amerikanska upplagorna är på detta
sätt politiskt ändrade på det att anglosaxiska barn inte skall
börja tänka själva.) Men han var mer komplicerad än så. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
