Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syn. Den som hävdar att vi först nu - eller först efter
1930-talet - lever i en bildvärld visar bara att han aldrig bläddrat
sig igenom dåtidens tidningar. Den som menar att först
nittonhundratalets arkitekter formulerade funktionalismen har
inte brytt sig om Paxtons Crystal Palace. Den som tror
ekologin vara av nutid har aldrig läst Morris.
Det var då i bourgeoisiens stora adertonhundratal allt det
som nu tycks modämt började formuleras. I vetenskap och
konst som politik. Det de mest välmenande bland våra
politiker säger om fred, avrustning och internationellt
samförstånd är bara omformuleringar av vad julimonarkiens
Casi-mir Périer sade i sitt programtal av den 18 mars 1831. För
att inte tala om vad vi socialister bygger på! Det var
ader-tonhundratalet som skapade hela vår nutid.
Hur kommer detta sig?
För att kunna fortsätta rida tigern var bourgeoisien
tvungen att befordra och släppa fram den vetenskap, den
konst och den litteratur vilken hela tiden trängde ut och
ersatte de samhällsbevarande ideologierna. Med vidsynthet
hade detta ingenting att göra. Inte heller med god vilja. För
kapitalisten förblir profiten Moses och alla profeterna vad
han än må säga sig tro. Släpper han den då kastas han av
tigern. Med den nya tekniken krävde profiten den utbildade
masssarbetskraftens reproduktion och därmed också skolor
och läskunnighet. Oavsett bourgeoisiens vilja hit eller dit
tvangs den utveckla den nya kulturella massmarknaden.
Samtidigt skapade kravet på högre profit med dess oundvikliga
skärpta utsugning av arbetskraften ständigt allt starkare
mot-krafter vilka inte bara organiserade sig i lönekampen utan
tog medvetande som klass och byggde upp egna nya
kulturbehov. Det var den kampen som var den drivande kraften
bakom den stora borgerliga kulturproduktionen.
Det blev också bourgeoisiens allmänna behov som då för
hundra år sedan nödvändiggjorde de sammanfattande
vetenskapliga standardverken. Jag ser dem - teologiska,
konsthistoriska, naturvetenskapliga - stå här i tunga skinnband
framför mig i hyllorna när jag lyfter blicken från bildskärmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
