Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morbus SAR
Rena ideal är omöjliga att påverka med estetiska argument.
Därför har det heller inte lett till något resultat att den ene efter den
andre påpekat våra förorters gränslösa fulhet och tristess, deras
landskapsförstörande och stadsuppfrätande skevplanering.
Tyvärr är den rena idealismen också omöjlig att påverka med
trivselargument.
Därför har det inte hjälpt att man påpekat hur kvinnorna
skurits bort från varje möjlighet till aktivt och utåtriktat socialt liv för
att inspärras i betongceller långt bortom all ära och redlighet och
hålla sig med närmaste tobaksaffär som enda kulturkontakt. (I
kretsar med inte fullt så rena ideal anses det till och med vara en
fördel att släktets legitimerade hondjur hålls inlåsta i sina celler
sysselsatta med att föda barn och tvätta kläder på betryggande
avstånd från storstadens lockelser och mer eggande livsföring.)
Dessa företeelser har ur den rena idealismens synvinkel bedömts
som de kanske tråkiga, men dock oundvikliga följderna av en stor
och välgörande omvälvning. (Man måste ju knäcka ägg för att
göra en omelett, sa redan Napoleon — att knäcka
Mälarlandskapet är ju ett billigt pris för Vällingbyomeletten.)
Ty man har ju så rena ideal. Man har nu i trettio år hållit sig
med dem. Luft och ljus, tre våningar och susande tallar skulle
bekämpa kriminalitet, tuberkulos, alkoholism, asocialitet. Dessutom
göra slut på bostadseländet. Det var nu en vacker tanke.
Därtill mycket patriotisk. Andra länder har haft sina
revolutioner och krig. Vi skulle visa att den fredliga samhällsomdaningen
kunde försiggå i stadsplanerandets tecken. Vi skulle inte som de
behöva giljotiner, galgar och expropriationer i vår revolution. Det
skulle räcka med Kärrtorp.
Det tragiska med denna tanke är att den kanske till och med
var riktig. Ett människovärdigt boende skulle nog få bukt både
med asocialitet och enklare olycka, kriminalitet och sjukdom. Men
den väg som valdes kom inte att leda till den människovärdiga
bostaden. Den blev vägen mot Bagarmossen, Hökarängen,
Gubb-ängen.
Den sociala omdaning man tänkt sig blev inte av, i stället fick
vi en annan omdaning, visserligen minskade trångboddheten, men
vi fick bostadslösheten, visserligen blev det luft, men det blev vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
