Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att Rådsrepubliken hälsade de afghanska framgångarna mot
britterna med glädje är självklart. Denna hälsning, vilken var den
första officiella kontakten med Afghanistan från Rådsryska
Arbetar- och Bonderegeringens sida sändes från Moskva den 27 maj
1919 (således mer än tre veckor efter stridigheternas inledande)
som svar på ett telegram från Amanullah. Docent Gren visar en
förfärande okunnighet om det internationella läget år 1919 och
en alldeles osedvanlig brist på kännedom om den asiatiska
befrielsekampen. Då det numera är alltför populärt både att skylla
nationella befrielsekrig på ”ryskt inflytande” och att skälla saklighet för
ovederhäftighet och då frågan är av central betydelse för Asien
vill jag citera Paul Mohns ord om kriget från 1930:
”... Från att vara i det närmaste okänd blev han (Amanullah)
med ens hela Islams hjälte. För att riktigt uppfatta innebörden i
alla rättrogna muhammedaners stolta glädje bör man i minnet
återkalla 1919 års politiska läge i Främre Orienten. Världskriget
hade slutat i en förkrossande seger för de allierade, en seger som
hade söndertrasat och lamslagit den islamska världen. Utan tvivel
är den närmaste efterkrigsperioden det svartaste bladet i de
muhammedanska folkens historia ... Mitt i all denna upplösning
och modlöshet reser sig så en ung muhammedansk furste mot de
kristnas största makt, det fruktade och hatade England, han
vecklar ut det heliga gröna standaret och i Allahs namn för han i fält
sina män... den unge emiren har vunnit Islams största viktoria i
en tid, då de rättrogna fått tömma nederlagets bittra kalk i botten.
En strimma sol hade brutit fram ur svarta olycksmoln.”
Nu — efter ännu ett världskrig och efter en av historiens största
frihetsrörelser — den afroasiatiska självständighetskampen —
kommer 1919 års krig i rätt perspektiv. Det var ett av de avgörande
kraftproven mellan kolonialister och självständighetssträvare. Att
det ledde till kolonialisternas nederlag kom att sätta djupa spår i
hela Asiens historia.
Den ryska revolutionen hade ett oerhört inflytande på den
nationella befrielserörelsens utveckling i Asien. När den tsaristiska
imperialismen föll slogs en bräsch som aldrig kunde muras igen.
Det synes mig dock ytterligt otroligt att det var det docent Gren
avsåg när han talade om ”rysk påverkan”. Men även om han hade
menat det så vore hans framställning felaktig. Ty om man enbart
hänvisar till den ryska revolutionen utan att samtidigt tala om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
