Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rarevolutionen. Det var under Stalins tid icke tal om att
folkdemokratierna skulle ansluta sig till Sovjetunionen som
delrepubliker.
Den stalinska industrialiseringspolitiken förutsåg också
uppbygget av allsidiga och starka nationella ekonomier. (Detta
kritiserades av västliga ekonomer som talade för regional samverkan.)
Först i ett senare skede — början av sextiotalet — sökte
Sovjetunionens ledare göra om folkdemokratierna till specialiserade
leverantörer till sin ekonomi. (Mot vilket Rumänien starkt
protesterade.)
När det talas om den ”ryska utplundringen” av
folkdemokratierna under Stalins tid så bör man hålla isär två frågor:
krigsskadestånden och den allmänna ekonomiska politiken.
Sovjetunionen hade drabbats mycket hårt av kriget. De vållande fick betala
igen en del av skadorna. Men när det gällde den allmänna
ekonomiska politiken så kännetecknades stalintiden av att
Sovjetunionen gav hjälp och tekniskt bistånd till upprättandet av
allsidigt utvecklade och självständiga ekonomier. (Sedan förekom
också klumpigheter — men icke som grundläggande politik.)
I dessa stycken ansåg — och anser — jag den stalinska
politiken vara riktig. Den sociala revolutionen — inte bara
”vänskapliga regeringar” i allmänhet. Bidraget till uppbygget av allsidiga,
utvecklade och självständiga nationella ekonomier.
Det oriktiga i den stalinska politiken var dess byråkratiska
metoder och den bristande tilltron till massorna. Konkret innebar
detta att det skapades en ny byråkratisk klass.
För att skydda revolutionen mot denna byråkratiska klass
skapades byråkratiska organ. En byråkratisk terror som motverkade
sitt egentliga syfte och blev till den nya klassens skydd. Man bör
dock samtidigt komma ihåg under vilka historiska betingelser
detta skedde; fascism, krig och kallt krig.
När denna nya klass stabiliserade sin makt från mitten av
femtiotalet och framåt förändrades också Sovjetunionens politik. Den
förändrades inom alla områden. Detta hyllades då som
”töväder”; men det visade sig att vad som smälte fram ur det tövädret
var rena gamla tsarryssland i effektivare uppenbarelse. Folket
förlorade sin revolution och de ”vänskapligt sinnade”
regeringarna fick bli satellitregeringar — eller ta upp kampen.
Min syn på Stalin är alltså inte så vit och svart som Alexander-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>