Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanske vara. Men ont är det inte. Beethoven tar ingen skada av
det och så länge folk haft boskap har det sjungits och spelats för
kreaturen.
Österut i Satpura-bergen i Indien sjunger en herde för korna:
”Hare hare bhai re/ en flöjt hörs spela/ dammet syns virvla i
luften/ där kommer de dansande flickorna/ de bär
lotusblommor i håret.”
Och de sista orden i sången — re uie — stiger som en gäll
vissling och korna ser på honom med milda ögon och ligger fridfullt
idisslande. Det är inget märkligt med att sjunga för kreaturen.
Och det kunde varit någon annan sång från något annat land
eller någon annan tid. Det kunde varit dans bort i vägen på
lördagsnatten eller det kunde varit den mest älskade som kom
genom skogen, över hedarna en snötung natt. Men långt borta eller
tätt inpå; bakom alla de dikter och visor som talar till oss här och
nu kan vi höra vallarevisor och herdeflöjter och försångare och
felor och trampet av våra dansande förfäders fötter.
Ty konsterna, deras rytmer, former, färgspel har skapats av
arbetande människor under årtusenden. Och även när vi tror oss
vara som mest privata, vara som mest ensamt upplevande; i en
tidig förälskelse; med ett litet barn, i skogen en höstkväll, då
upplever vi och känner vi och fattar vi med ord och bilder och
känslor som skapats åt oss av hundratals generationers arbete.
Detta vet vi alla när vi tänker efter. Konsten är ingen dekoration
på tillvaron; den är en del av allas vårt mest personliga jag.
Därför är det så skamlöst att den utnyttjas mot oss. När vi går i
snabbköpen och varuhusen för att köpa det nödvändiga då vadar
vi i musikaliskt skvalp. Det antas att vi skall bli mer obehärskat
förbrukarvilliga om vårt köpmotstånd bryts ned med musik.
I kampen för en folkets kultur skapades folkteatertanken för
hundra år sedan. Det var den store franske historikern och
revolutionäre demokraten Jules Michelet (1798—1874) som formade
den. Det var arbetarledare som Jean Jaurés som utvecklade den.
Det var kritiker och teoretiker som Franz Mehring i Tyskland
som förverkligade den. Jag nämner namnen ty de var stora män
och stora just därför att de formulerade folkets krav.
Men det de skapade har fått urarta till att bli direktör Rosen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
