Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ”medkännande” skildring av lidandet blir en pervers
skildring. Lika pervers som de religiösas martyrologier. (Helgonens
lidanden kittlar ända in i testiklarna.) Kallt alltså.
Det förekom terror, våld och skräckregemente i Indien 1857—
59. I den europeiska mytologin var det britter som utsattes för
terror. Britter och ”trogna” indier. Det är sant att britter
dödades. Också deras hustrur och barn dödades. Som en fången sepoy
efteråt sade:
— När man slår ihjäl huggormar, då slår man också ihjäl deras
avföda.
Men betydligt färre britter dödades än vad som vanligtvis
antas. De som dödades dödades också i de flesta fall först efter det
att de brittiska slaktarna börjat sina rensningsaktioner.
De raffinerade sätt på vilka britterna avlivade sina fångar
(slitas itu, rostas över sakta eld, sys in i grishudar, bindas över
kanonmynningar etc. etc. etc.) överträffades inte av de tyska
fascisterna. Att britterna inte hade gasugnar var ju inte en moralisk
förtjänst utan en fråga om teknologisk utveckling. Den stora
terrorn och det verkliga skräckväldet var det brittiska återställandet
av ordningen.
Britter som Neill, Roberts (senare fältmarskalk och ”Earl
Roberts” och stor hjälte), Cooper, Robert Montgomery, Theophilius
Metcalfe, Nicholson — jag orkar inte räkna upp dem, de bara
äcklar mig — skiljer sig på intet sätt från Heydrich och
Himm-ler. De var hymlande som Himmler och kallblodiga som
Heydrich. Terror är inte en fråga om tyskeri; terror är klassbunden.
Både folken och de hitlertyska ockupanterna i Europa
använde sig av våld. Men det var inte terror som terror och våld
som våld. Både indierna och britterna använde sig av våld. Men
de upproriskas våld var förnuftigt och nödvändigt; britternas
terror var omänsklig; den tjänade till att återupprätta ett fåtals
herravälde över ett flertal. Den skulle kuva ett folk med skräck.
Ord som ”våld” och ”terror” och ”skräckvälde” används av de
härskande klasserna för att beskriva sina motståndare. Själva
talar de om sitt handlande som ”återställande av lag och ordning”.
Tag bara grannlandet Finland. Vem utövade terror? Det var
inte många som föll offer för ”den röda terrorn” under
inbördeskriget; men det var ett kallblodigt massmördande efter kriget.
Detta står ännu inte tydligt och klart i våra skolböcker. Bödlarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
