Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å ena sidan och de borgerliga demokratierna å andra blir en femte
kolonn. Den var ingen fredsrörelse 1938 och den är ingen
fredsrörelse 1978.
Varför talar jag så mycket om detta? Jo, jag ser den borgerliga
demokratin och dess lagstiftning som ett klassvälde. Den analysen
är inte svår att göra. Om jag går tillbaka till perioden 1937 till
1940 är det heller inte svårt för mig att visa att Belgien, Danmark,
England, Frankrike, Holland och Norge var borgerliga
demokratier ... borgerliga klassvälden. Jag skulle inte ha den minsta
svårighet att visa fram deras korruption och deras klassförtryck. Jag
skulle kunna redovisa den franska och brittiska imperialismens
och kolonialismens brott. Så långt skulle jag alltså ge Goebbles
rätt. Sådan var hans propaganda. Jag är gammal nog att ha varit
med och jag har några hyllmeter skrifter av den karaktären. Ni
bör förstå att Goebbles hade framgång med sin propaganda
därför att den förenade stor sanning med stor lögn. Och nu kommer
jag till lögnen:
Den var att Hitlers Tyskland var samma kålsupare eller kanske
till och med var bättre. Själva kallade de tyska
nationalsocialisterna sig socialister och i de propagandaskrifter de spred i Sverige till
arbetarklassen skrev de om ”Tysk socialism” och om sin kamp mot
den brittiska imperialismen och redogjorde för utsugning och
förtryck i de borgerliga demokratierna. Dock fanns det för oss alla
en kvalitativ olikhet mellan Hitlers Tyskland och vår borgerliga
demokrati. Mot Hitlers Tyskland och det dess så kallade socialism
stod för var vår borgerliga demokrati värd att försvara. Just
därför att vi bekämpade det borgerliga klassväldet slog vi vakt om
den borgerliga demokratien i våra länder mot hotet från
fascismen. Det var trettiotalets nödvändighet och det är sjuttiotalets.
Bresjnev talar nu som Hitler då om den borgerliga demokratiens
klasskaraktär och om nödvändigheten av fred och avspänning.
Men det finns en verklig och avgörande olikhet mellan Hitler/
Bresjnevs välden och de borgerliga demokratierna. I Hitler/
Bresjnevs välden har folkens frihet slagits ned. Hitler var inte
samma kålsupare som den borgerliga demokratiens
parlamentariker; han representerade det öppna och skoningslösa förtrycket.
Så är det också med Bresjnev.
Försvaret av våra borgerligt demokratiska friheter går inte att
skilja från försvaret av vår nationella suveränitet. Våra stater är
små. De befinner sig under ökande press från Sovjetunionen.
Därifrån söker herrarna nu skrämma våra stater till anpassning
-finlandisering heter det numera - liksom Hitlers Tyskland på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
