- Project Runeberg -  Rättskrifningens grunder /
3

(1892) [MARC] Author: Adolf Noreen - Tema: Language, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om skrift i allmänhet - § 1. Olika slags skrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1. Om skrift i allmänhet.

$ I. Med skrift i detta ords vidsträcktaste betydelse
menas alla figurer, genom hvilka man betecknar (icke
afbildar) något annat. Ett ritat människohjärta är därför
icke skrift, i fall det afser att åskådliggöra hjärtats utseende,

men väl i händelse det skall utgöra en kärleksförklaring

eller betecknar högsta kortet i hjärterfärgen.

Att frambringa skriftfigurer kallas att "skrifva’; att
uppfatta, hvad därmed betecknas, kallas "läsa"; och i fall
denna uppfattning får sitt uttryck i tal, heter det att
"läsa högt.

Alltefter den olika beskaffenheten af det betecknade
är skriften af olika slag, af hvilka de vanligaste och vikti-
gaste äro:

Å. Tonskrift, som betecknar musikens toner. De
figurer som användas kallas "nottecken" eller "noter", och
i anledning däraf kallas detta slags skrift vanligen "not-
skrift". Med denna komma vi i det följande icke vidare
att sysselsätta oss.

B. Begreppsskrift, som betecknar mänskliga föreställ-
ningar, begrepp och tankar af allehanda slag. Sådan skrift
finnes visserligen af mångfaldigaste art, men användes af
de modärna kulturfolken endast inom vissa, ganska trånga
gränser. Det viktigaste slaget af begreppsskrift är den mate-
matiska, till hvars många tecken höra bland andra våra siffror
(0, 1, 2, 3, o. s. v.; 1, 3; 0,6 0. d., utmärkande olika grader
i fråga om antal och storlek), tecknen -+- och — (betecknande
uppmaningar att addera och subtrahera), = (likhetstecken)
m. fl. Därnäst i vikt och betydelse komma våra skilje-
tecken, som angifva dels den allmänna arten af våra tankar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 22:52:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrivgrund/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free