Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk. rättstafningslära - §§ 11—38. De olika ljudens beteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK RÄTTSTAFNINGSLÄRBA. 29
1, t. ex. linje’ra (liniera), insjenjö’r (ingeniör), spanjo’r (spanior);
l, t. ex. paviljäng’ (pavillon), briljang’t (brillant);
dj, t. ex. jup (djup), jur (djur);
gj, t. ex. juta (gjuta), jorde (gjorde);
Jyj, t. ex. jälp (hjälp), järta (hjärta), tjä’l (ihjäl);
lj, t. ex. juga (ljuga), jus (ljus);
eu (såsom tecken för ö—+J), t. ex. röjma’tisk (reumatisk);
gn eller gne (såsom tecken för n—+J), t. ex. sjampinjo’n
(champignon), sjampan"’j (champagne).
$ 21. MKljudet tecknas k (kk), t. ex. ko, mask, kisse,
rike; således äfven då hittills användts
C, t. ex. kånto (conto), käks (cakes), kåks (cokes), vaksi’n
(vaccin), aksän’t (accent);
g, bl. ex. duktig (dugtig), utsikt (utsigt), brakte- (bragte),
sikksak (zigzag); |
q, t. ex. kvast (qvast), kvinna (qvinna);
ch, t. ex. kora’l (choral), fuksia (fuchsia), årkäs’ter (orchester),
åkk (och);
ck, t. ex. åkk (ock), takka (tacka), akura’t (ackurat), akå’rd
(ackord); 5 |
qu, t. ex. kö (queu), kadril’j (quadrille),
x (såsom tecken för ks), t. ex. laks (lax), väksa (växa);
xc (såsom tecken för kt-s), t. ex. äkselän’s (excellens),
äksän’trisk (excentrisk);
xi (såsom tecken för k+s/), t. ex. refläksjo’n (reflexion).
Anm. Enligt samhörighetsgrundsatsen tecknas mellan-
ljudet mellan g och k med g bredvid f, s och ti ord, hvilka
härledas af sådana, som hafva g-ljud, t. ex. högfärd; skogs,
slags, togs, blygsel, tvehågsen, missgrepp; lågt, högt, blygts, hastigt,
högtid, hagtorn.
8 22. L-ljudet tecknas I (ll), t. ex. lin, älst (icke äldst).
$ 23. M-ljudet tecknas m (mm), t. ex. mil, hämd
(icke hämnd), nämd (nämnd), jämte (jämnte), jämlik (jämnlik).
3 24. MN-ljudet tecknas »n (nn), t. ex. nu, kant,
3 25. 0-ljudet tecknas o, t. ex. bo, moster.
3 26. P-ljudet tecknas p (pp), t. ex. på, asp. =
Anm. På grund af samhörighet tecknas mellanljudet
mellan b och p med b bredvid s och t i t. ex. lybsk
EE |
TE Sn dgr FA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
