Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk. rättstafningslära - §§ 11—38. De olika ljudens beteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR Så RDR EE. SR SVANSEN ayNge- mV ANN VAN vi Aa osv sö kkR RR KE säg RR SA å ,
sNVBFUNNSPRNNDON RATAR NN elr apr sn Br VESNA 2 bart LG HKD NRA ant mA R ys ec 4 a
SA 6 i rör EV 2 DE ALS ER rf ker an Ze NP gosse KR de er - Å SA ä
SIR S : ort07 ne öre Air Ven SAG SP rinken rea 3; ocker Sp TA Arr pa är Ni FR Sig pro rid Sör es ARpse 2 Leta ESTATE ST ? AT a rr regi = np 2 NHR en AN SR PE SKETT ASIEN
är mise AB SS ESRSDESS Enter UR re an - RANA SSA Kd br : v - S 7 ? 7 nn 7 =
4 i ” j t i 1 . 5
28 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
med ord, som vackla emellan ett bättre (högtidligare) och
ett sämre (mindre högtidligt) uttal. Sådana böra natur-
ligtvis stafvas i öfverensstämmelse med det bättre uttalet;
men att redogöra för, hvilket af tvänne uttal är det bättre,
det tillhör icke rättstafningsläran utan de delar af språk-
läran, som heta uttalslära och välläsningslära.
I 12. A-ljudet betecknas med bokstafven a, t. ex.
ja, kalt; således äfven i de fall, då den hittills brukliga
stafningen användt bokstäfverna
e, t. ex. talang” (icke talent), pangsio’n (pension), sjangti’l
gentil);
1, t. ex. soare’ (soirée), resärvod’r (reservoir), tråtod’r (trottoir);
ah, t. ex. a (ah), ba (bah), haleluja’ (hallelujah);
aw, t. ex. sjal (shawl.
$ 13. B-ljudet tecknas b (eller bb se $ 42), t. ex.
bi, feber.
I 14. D-ljudet tecknas d (dd), t. ex. du, bod.
$ 15. £-ljudet tecknas e, t. ex. tre, svelt; således äfven
atelje” (atelier), sjifånje’ (chiffonier), pängsne’ (pincenez).
$ 16. F-ljudet tecknas f (ff), t. ex. få, trumf; således
äfven fotogra’f (photograph).
Anm. Enligt samhörighetsgrundsatsen tecknas mellan-
ljudet mellan v och f med v bredvid f, s och ti ord, hvilka
härledas af sådana, som hafva v-ljud, t. ex. styvfader (styf-
fader, jfr styv för styf enligt $ 31); till livs (lifs, jfr liv), självs-
våld (själfsvåld, jfr själv), grövst (gröfst, jfr grövre), behövs (be-
höfs, jfr behöva); grovt (groft, jfr grov), ärvt (ärft, jfr ärva),
$ 17. 6-ljudet tecknas g (gg), t. ex. gå, krage.
8 18. Hljudet tecknas h, t. ex. häst, ehuru. |
$ 19. ljudet tecknas i, t. ex. vi, mista; således äfven
låsji” (logis), revi’r (revier), birstuga (bierstuga). e
$ 20. J-ljudet tecknas j, t. ex. jo, svälja; således
äfven då hittills användts |
e, t. ex. linjal (lineal);
9 t. ex. jäspa (gäspa), unjefä’r (ungefär), svalj (svalg), varj
(varg);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
