Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk. rättstafningslära - §§ 39—44. Tonviktens beteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
accent, t. ex. la’m (jfr lam), ku’sja (kuscha; jfr dusja = duscha),
dä’st (jfr häst), snart (jfr snön),
Vi kunna alltså för tonviktsbeteckningen uppställa
följande regler.
I 40. Ligger tonvikten på annan stafvelse än den
första i ett ord, så accentueras den vokal eller konsonant,
som tonvikten företrädesvis tillkommer, t. ex. ide’, bete! sig,
kvarte’r (qvarter), duka’t, baro’n, leka’men, frieri’; maske’rad, ma-
skera’d; bekan’t, talang", madras’s, ejän"tlig (egentlig), marsjal’k
(marskalk; jfr marsjalk med något afvikande betydelse).
I 41. Har vokalen i ett ords första stafvelse tonvikt,
så betecknas detta icke, t. ex. te (icke té), fe (fé), fela,
resande, vårda, ärla, varna, vidrig. Skulle undantagsvis ett
angifvande af förhållandet befinnas nödigt, så kan detta
lämpligen ske medelst vokaltecknets accentuering i föl-
jande fall:
1. Före m och 3, t. ex. då’m (dome), da’m (jfr dan),
äm (jfr dm = om), ga’men (jfr amen), krä’mare (jfr domare),
rå’ma (jfr döma), lå’sj (jfr galåsj"), pa’sj Öfr hederspasja).
2. Före två konsonanter (utom rd, och då den sednare
konsonanten är Il, n eller 7), t. ex. wvi’ste (af visa; jfr viste
af veta), svans (af svan; jfr svans), ha’lt (af hal; jfr haln),
mört (af mör; jfr mört), jä’st (af jäsa; jfr jäst).
I 42. Då den på en vokal följande konsonanten har
tonvikt (hvilket vid högtidligt uttal aldrig är förhållandet
med Ah, v och /j), så betecknas detta (utom hos /, m, ng
och s/) medelst dubbelskrifven bokstaf i följande fall: i
ordets slut, före vokal och före I, a eller r. T. ex.
bb i stubb, gubbe, kabbeljo (kabeljo), hybbeka (hybeka), bubbla,
drabbning;
dd i kladd, bädda, jåddla (jodla), räddning, bläddra;
NA straff, kaffe, våffla, träffing, saffran;
gg i dagg, ligga, uggla, byggnad;
kk (icke ck) i sukk (suck), åkk (och, ock), sikksuk (zigzag),
drikka (dricka), kukku (kuku), frukkåst (frukost), artikkel (ar-
tikel), pärpendik’ kel (perpendikel), fakkla (fackla), tekknisk (tek-
nisk), snikkra (snickra);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
