Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sannolikhet och sannolikhetsberäkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANNOLIKHET OCH SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR. 11
och gynnsamma fallen; dock kunna vi ej närmare inlåta
oss härpå.
Men, invänder kanske läsaren, om han godhetsfullt sträf-
vat igenom föregående kanske något invecklade utredning —
hvartill tjänar nu allt detta tal om sannolikhet? Sanno-
likheten för en händelse må ju ligga aldrig så nära intill
talet eft (tecknet för visshef) — så kan ju ändå händelsen
slå slint? Och sannolikheten för en annan händelse må
ligga aldrig så nära intill talet no! (tecknet för omöjlighet)
— så kan ju den händelsen ändå inträffa? På så vis få
ju alla våra undersökningar ändå en genomgående osäker-
het; och hvad blir då deras praktiska värde?
Dessa invändningar äro utan tvifvel fullt grundade;
och det ligger ju i sakens natur att på blott sannolika
förutsättningar ingen fullkomlig visshet kan byggas.
Men praktiskt tillräcklig visshet kan dock ofta ernås.
Om vi hade en urna med en million kulor, af hvilka blott
en enda hvit och de öfriga svarta, så skulle sannolikheten
för att draga denna hvita kula vara en milliondel och följ-
aktligen sannolikheten att icke draga henne vara de öfriga
999999 milliondelarna. En sådan liten sannolikhet som en
milliondel skulle de flesta människor, om det gälde en
enstaka händelse i dagliga lifvet, helt visst ej taga i be-
traktande; och den motsatta sannolikheten, 10000007 skulle
åter vida öfverträffa den sannolikhet, vi i det praktiska
lifvet vanligen anse tillräcklig att därpå grunda våra om-
dömen eller vårt görande och låtande. Då vi i det före-
gående sett, huru redan måttligt invecklade frågor kunna
ge anledning till ett snart sagt oräkneligt antal möjliga
fall, "och då vwvi ju för öfrigt i nyss anförda exempel ej
behöfva stanna vid en million kulor utan kunna tänka oss
sådana hopade utan all gräns, så är tydligt, att vi kunna
påträffa en sannolikhet så oändligt liten, attivi måste be-
teckna den däremot svarande tilldragelsen såsom, visserligen
icke otänkbar, men dock praktiskt omöjlig, och ’den tilldra-
gelse, som är raka motsatsen till den förra, såsom, visser-
ligen ej nödvändig för tanken, men dock praktiskt sett
säker. Dylika praktiska .omöjligheter, som dock äro tänk-
bara, äro t. ex. att en på måfå tagen punkt sammanfaller
med medelpunkten i en gifven cirkel eller precist delar
en gifven längd midt itu.
Äfven andra än dylika ytterligt stora eller ytterligt
små sannolikheter kunna nog ge anledning till praktiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
