Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordförande i Krigshovrätten, ledamot av Första Kammaren 1867—75 och ordförande vid
adelsmötena 1878 ocli 1881.
Erilc Oscar Weidenhielm — född 1816 på familjefidekommisset Hägerum i Kristdala
församling, Kalmar län, död i Stockholm 1884 — passerade kompani- och
regementsofficersgraderna vid olika småländska truppförband och hade, då han 1871 kallades till chef
för lantförsvarsdepartementet, i sex år varit överste för Kalmar regemente. Vid sitt inträde
i regeringen befordrades Weidenhielm till generalmajor, blev 1881 generallöjtnant och
lämnade 1884 den aktiva tjänsten. Som krigsminister framlade Weidenhielm två gånger,
1875 och 1877, utan åsyftat resultat proposition till ny härordning enligt den allmänna
värnpliktens princip. Däremot godkände riksdagen hans förslag till Generalstabens
omorganisation 1873 och några år senare till upprättande av en krigshögskola i Stockholm,
vilken 1878 började sin verksamhet. Kort efter det riksdagen 1877 förkastat hans sista
härordningsförslag, avgick Weidenhielm ur
regeringen och utnämndes till generalbefälhavare i
femte militärdistriktet.
Weidenhielms förnämste medhjälpare i
arbetet för vårt föråldrade försvarsväsendes
modernisering och omorganisation av den högre militära
utbildningen, frih. Claes Hugo Fredrik Raab,
föddes 1831 på Ryssbylund i Ryssby socken, Kalmar
län, blev nittonårig underlöjtnant vid Kalmar
regemente, genomgick 1855—58 allmänna
krigsskolan i Berlin och deltog som frivillig löjtnant i
danska armén med utmärkelse i dansk-tyska
kriget 1864. Sedan ban 1866—73 tjänstgjort som
lärare i krigskonst och krigshistoria vid Högre
artilleriläroverket å Marieberg, utnämndes Raab
till överstelöjtnant i armén och clief för
lantför-svarsdepartementets kommandoexpedition 1872
och utarbetade s. å. förslag såväl till
omorganisation enligt moderna principer av svenska arméns
generalstab, vilket antogs av riksdagen 1873, som till ny härordning, vilket lades till grund
för Kungl. maj:ts proposition till 1875 års riksdag. Raab hade 1873 befordrats till överste
och chef för den nya Generalstaben, blev 1877 generalmajor och 1880 ledamot av den
sistnämnda år tillsatta lantförsvarskommittén, men innan denna hunnit slutföra sitt arbete
avled han 1881 vid nyss fyllda femtio år. Raab ägde grundliga militära insikter, stor
organisatorisk talang och verkade med okuvlig energi för höjandet av Sveriges försvarskraft.
Raabs efterträdare som generalstabschef, frih. Axel Emil Rappe — född 1838 på
morfaderns, generalmajoren J. M. Björnstjerna, egendom Kristinelund i Arby socken, Kalmar
län, död i Stockholm 1918 — inskrevs 1857 i Kalmar nation vid Uppsala universitet, där
han tre år senare avlade kansliexamen. Redan under studenttiden hade han dock bestämt
sig för militärbanan och 1859 erhållit fullmakt som underlöjtnant vid Upplands regemente.
Efter studier vid Högre artilleriläroverket å Marieberg utnämndes Rappe 1865 till löjtnant
vid Generalstaben, avreste 1869 till Frankrike med uppdrag att studera detta lands
krigsorganisation, och deltog där med stor utmärkelse i fransk-tyska kriget samt därefter i den
— 36 — 2
Axel Rappe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
