Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Järnefelt, Armas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnefelt 145 Järnefelt
Viborg, Finland. Föräldrar:
generallöjtnanten August Alexander J. och
friherrinnan Elisabeth Clodt von
Jur-gensburg. — J. blev student i
Helsingfors 1887 och studerade till en början
jämsides juridik och musik men
koncentrerade sig snart helt på
musikutbildningen vid Helsingfors
musik-inst., där hans lärare voro M.
Wege-lius (teori) och F. Busoni (piano). I
Berlin var J. 1890 elev till A. Becker
(komposition), och 1892 följde han i
Paris Massenets
kompositionslektioner vid konservatoriet. Återkommen
till Berlin ägnade sig J. åt att
komponera, samtidigt som han genom
studiet av dirigenter ss. Bülow, Nikisch
och Weingartner så småningom
inriktade sig på att själv bli dirigent.
Spelåren 1895—98 verkade han
samtidigt med sin dåv. hustrus, Maikki
J:s, engagemang som repetitör vid
tyska stadsteatrar i Breslau,
Magdeburg och Düsseldorf, och 1898—1903
var han orkesterledare i Viborg. I
Stockholm framträdde J. för första
gången våren 1903 som
ackompanja-tör åt Maikki J. och dirigerade på
hösten s. å. i Konsertfören. År 1904
gästdirigerade J. vid
Stockholmsoperan i samband med att hans hustru
gästuppträdde i "Tannhäuser" och
"Valkyrian". Spelåret 1905—06 var
han anställd som operakapellmästare
där, varvid han bl. a. ledde två av den
då givna Beethovencykelns fem
konserter. Även följ. spelår, då J. verkade
som direktör för Helsingfors
musik-inst., dirigerade han K. teaterns
symfonikonserter (utom den sista). Ären
1907—32 var han fast knuten vid K.
teatern; han utnämndes 1911 till
hovkapellmästare och 1923 till förste
hovkapellmästare. Spelåren 1932—36 var
J. konstnärlig ledare och förste
kapellmästare vid Finska operan i
Helsingfors. Därefter åter bosatt i Stockholm
har J. gästdirigerat vid K. teatern,
Konsertfören. och i radio, i Göteborg,
Malmö och andra sv. städer samt i
Oslo, Helsingfors och Köpenhamn.
Han erhöll Litteris et artibus 1907,
blev led. av Mus. akad. 1908 samt är
sv. medborgare sedan 1910. År 1940
erhöll han av Helsingfors univ. prof:s
namn. -—■ I mer än ett kvartsekel var J.
genom sin verksamhet vid K. teatern
en förgrundsgestalt inom Stockholms
musikliv. Hans konstnärskap som
dirigent blev efter den första av
honom på K. teatern ledda
Beethoven-konserten (med sjunde och åttonde
symfonierna) karakteriserat med
dessa även allt framgent giltiga ord: "Hr
J. röjer sin fina musikaliska kultur
i omsorgen om och utarbetningen av
pianoeffekterna men kanske ännu
mer genom sin respekt för
proportionerna mellan de olika styrkegraderna:
Årmas Järnefelt.
han låter ett forte vara ett forte och
icke ett fortissimo, även om det står
i slutet av en allegrosats och lockar
till applådutmanande stegringar. —
Detta ger hans prestationer ett
synnerligen vinnande drag av flärdlös
gedigenhet och förnäm enkelhet..."
(Peterson-Berger). Som något hos oss
då nytt framhölls vid samma tillfälle,
att J. dirigerade utan partitur.
Tekniskt har J:s dirigering byggt på en
för honom i viss mån speciell,
analytiskt klargörande instuderingsmetod
och har utmärkts av en lika elegant
som distinkt och snabb teckengivning,
som förlänat en ovanlig smidighet åt
hans ackompanjemang. J:s klarhet och
finess har ej minst kommit
Mozart-operorna till godo, t. ex. vid
nyinstu-deringen av "Trollflöjten" 1917 och
Mozartcykeln 1924. Men även
Wagners musik har J. framfört med
inlevelse och med alltid bibehållen
balans i uttrycket. Särskilt
minnesvärda äro Stockholmspremiärerna av
"Tristan och Isoide" (1909) och
"Parsifal" (1917) under J:s ledning. För
den av honom förut dirigerade
"Ni-belungens ring" var han 1924 även
regissör, samtidigt som han i
samförstånd med J. Forsell inledde
traditionen att ge verkets delar endast i
cykliskt sammanhang och som en
årligen återkommande Wagnervecka. I
övrigt har så gott som K. teaterns
hela repertoar dirigerats av J., som
även lett urpremiärerna av åtskilliga
sv. verk, däribland Peterson-Bergers
"Domedagsprofeterna", Rangströms
"Kronbruden" och Atterbergs
"Här-vard harpolekaren". Sv. musik stod
också ofta på programmen vid de
symfonikonserter, som under J:s ledning
ännu regelbundet gåvos på K.
teatern. En höjdpunkt var det i många
år på påskdagen brukliga
framförandet av Beethovens nionde symfoni. —
J. har utgivit talrika romanser med
melodisk eller mer deklamatorisk
men alltid sångbar solostämma och
med kräset utarbetat, ofta måleriskt
syftande pianoackompanjemang, som
i flera fall också blivit satt för
orkester. Ljust durklingande äro sånger
10 Svenska män och kvinnor IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
