Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Læstadius, Lars Levi - 2. Læstadius, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Læstadius 401 Laestadius
seende över hela landet. Sedan L.
1849 flyttat till Pajala, följde
honom också där framgången. Han tog
själv på sig en oerhörd arbetsbörda
för att leda och konsolidera sin
rörelse. Han insåg dock redan tidigt
vikten av att skaffa sig goda
medhjälpare och nedlade stor omsorg på
att utvälja ocli fostra sådana. Han
fick också anhängare bland
prästerskapet, men främst befordrades hans
rörelse av lekmannapredikanter. L.
hade emellertid även att möta mycken
kritik och fiendskap, särskilt under
åren i Pajala. Han anklagades flera
gånger inför domkapitlet och fick
också av detta varningar, särskilt för
sitt opassande uttryckssätt i tal ocli
skrift. Detta måste ha stärkt hans
redan före omvändelsen, särskilt i
pastoralavh. "Crapula mundi",
ådagalagda kritiska inställning till kyrka
och prästerskap. Det är
rationalismen oeh världsligheten han främst
går till storms mot. Ett forum för
denna kritik blev den väsentligen av
honom präglade tidskr. "Ens
Ropandes Röst i Öknen" (1852—54). Med
karakteristiskt uttryckssätt frågar
ban där: "Hur will man att fåren
skola trifvas i ett sådant svinahus,
som Statskyrkan nu är?"
Kyrkokritik och väckelsepartikularism kommo
också att prägla hans rörelse. F. ö.
spriddes L:s förkunnelse genom lians
tryckta predikningar, som än i dag
läsas i læstadiankretsarna. Hans
"Kyrkopostilla" utgavs 1900. — Få
präster ha för en liel folkgrupps
moraliska förvandling betytt så mycket
som L. Lapparna ocli Tornedalens
samt n. Finlands befolkning fingo sin
religiösa och moraliska särart genom
L. och den från honom utgående
förkunnelsen. Som folkuppfostrare liar
lian gjort en bestående ocli
ovärderlig insats, ehuru kritiken mot honom
för hans metoder ocli uttryckssätt
är berättigad. Han talade emellertid
ett språk, som lians halvt förvildade
åhörare förstodo. Han levde som en
av dem, gick klädd som en av dem,
26 Svenska miin och kvinnor IV
Lars Levi Læstadius.
Litografi av E. Lassalie efter Giraud.
kände deras livsvillkor och vanor frän
sin tidigaste barndom och liade
därför sällsynta förutsättningar att
realistiskt och levande lägga fram sitt
budskap för dem. Han sörjdes också
vid sin bortgång som den store
ledaren och räddaren av ödemarksborna
i sin väldiga församling och av många
långt därutanför. — Gift 1827 med
Brita Katarina (Cajsa) Alstadius. —
Litt.: Märta Edquist, "L. L. L."
(1922); C. Hasselberg, "Under
polstjärnan" (1935). E. B—n, S. L.
2. Læstadius, Petrus, präst,
författare, f. 9 febr. 1802 i Arjeplogs
skn, Norrb. län, † 6 aug. 1841 i
Vibyggerå skn, Ångermanland. Bror till
L. 1. — L. uppfostrades från 1808 hos
sin halvbror, komministern Carl Erie
Læstadius i Kvikkjokk, tills lian
1816 inskrevs i Härnösands
gymnasium. Hösten 1820 blev han student
vid univ. i Uppsala men måste på
grund av medellöshet ideligen avbryta
studierna med konditioner. Han
prästvigdes i Härnösand 1825 och
återvände därefter till Uppsala, där han
1826 avlade fil. kand.-ex. och
försvarade sin magisteravli. under Geijers
presidium. I dec. s. å. utnämndes lian
till missionär i Arvidsjaurs och
Arjeplogs lappmarker. År 1831 avlade han
pastoralex. i Härnösand och
utnämndes följ. år till kollega vid gymnasiet
i Piteå. Tjänsten där kunde han
emellertid endast sporadiskt upprätthålla,
då lian, med anledning av ett av
honom ingivet betänkande om
undervisningsförhållandena i Lappmarken, s. å.
utnämndes till visitator i
lappmarksförsamlingarna för tre år framåt. L.
utarbetade på grundval av sina
erfarenheter på detta område ett
"Förslag till Reglemente för
Ecclesi.astik-verket i Lappmarken", som kom att
läggas till grund för en ny
skolordning i denna landsdel (1846). På
grund av sin usla lön råkade L.
emellertid i svår skuld och måste därför
lämna sin verksamhet i Lappmarken.
År 1836 blev lian kyrkoherde i
Vibyggerå i Ångermanland. — L:s religiösa
åskådning var, i motsats till broderns,
rationalistiskt färgad, och hans
förkunnelse hade föga av dennes
ursinniga kraft. Som missionär utförde han
emellertid en betydelsefull
kulturgärning under synnerligen svåra och
påfrestande förhållanden. Sin största
berömmelse har han vunnit genom
"Journal af Petrus Læstadius, för första året
af hans tjenstgöring såsom missionaire
i Lappmarken" (1831—32; ny uppl.
1928 med inledning av G. Hasselberg)
samt "Fortsättning af journalen öfver
missions-resor i Lappmarken,
innefattande åren 1828—1832" (1833);
Redan från barndomen förtrogen med
lapparnas och nybyggarnas egenarta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
