Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quensel, släkt - 1. Quensel, Conrad - 2. Quensel, Conrad - 3. Quensel, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quensel
187
Quensel
gift med operasångerskan Isa Q., f.
Schulz (s. 186). —
Kammarrättsrådet Eberhard Q:s yngste son var
överstelöjtnanten vid Vendes
artille-rireg. Wilhelm August Q. (f. 1826, †
1889).
1. Quensel, Conrad, astronom,
matematiker, döpt 18 april 1676 i
Stockholm, † 13 jan. 1732 i Lund.
Föräldrar: hovrättsrådet Wilhelm
Johan Q. och Maria Broms. -— Q. blev
student vid Uppsala univ. 1686,
flyttade till Åbo akad. 1689 samt blev
där fil. magister 1694, docent 1695
och adjunkt i filosofiska fakulteten
•1702. Han utnämndes 1704 till prof.
i matematik vid univ. i Pernau i
Livland, blev följ. år även räntmästare
där och var univ:s rektor 1708. Då
univ. vid ryssarnas erövring av
Livland 1710 upplöstes, flydde Q. till
Sverige, där han från 1712 var prof. i
matematik (vari astronomi då ingick)
vid Lunds univ. Åren 1718 och 1730
var han univ:s rektor. Han blev led.
av Vet. soc. i Uppsala 1728. -— Q. var
en mångsidigt lärd man och en
uppskattad lärare, som fick talrika elever.
Han utgav ett tjugutal dissertationer
i matematik, fysik, astronomi,
meteorologi m. m. samt redogjorde för sina
astronomiska och meteorologiska
iakttagelser i Acta literaria Sueciæ 1723
-—26. Han var den förste astronom,
som i vårt land offentligt försvarade
det kopernikanska världssystemet.
Det skedde 1720 i skriften "Veritatis
defensiuncula contra Veritatis
stu-diosi de motu solis et lunæ
lucubra-tiunculam"; den vänder sig mot en
broschyr (1717) av den radikale
pie-tisten M. von Strokirch, som under
pseud. Veritatis studiosus hävdat det
ptolemæiska systemets riktighet. Q:s
viktigaste insats gällde
kalenderväsendet, som på hans tid hade stor
aktualitet på grund av den ifråga-
Conrad Quensel (1). Målning (detalj) av
okänd konstnär (Lunds universitet).
satta kalenderreformen. På detta
område utgav han bl. a. läroboken
"Com-putus cyclicus verus" (1730),
uppsatsen "Cogitationes problematicæ de
correctione calendarii" (s. å.) samt
för åren 1714—33 almanackor, de
flesta åren beräknade för olika
horisonter (Lund, Göteborg, Jönköping,
Stockholm). Q:s humanistiska
inriktning framgår av ett par
dissertationer, en historisk och
fysisk-geogra-fisk om Visingsö (1714) och en
konsthistorisk (1727). Under Karl XII:s
vistelse i Lund 1716—18 förvärvade
Q. hans synnerliga ynnest. — Gift 1)
1706 med Anna Wallwik, † 1711; 2)
1714—18 med Ingeborg Tholin; 3)
1720 med Anna Pernilla (Petronella)
Faddersdotter. — Litt.: N. V. E.
Nordenmark, "Sv. astronomi och sv.
astronomer 1700—1730" (Arkiv för
matematik m. m. 1933). S. L.
2. Quensel, Conrad,
naturforskare, f. 10 dec. 1767 i Ausås skn,
Kris-tianst. län, † 22 aug. 1806 på
Karlberg i Solna. Föräldrar: prosten och
kyrkoherden Jacob Q. och TJlrica
Be-nedicta Billbcrg. Sonson till Q. 1. —
Q. blev student vid Lunds univ. 1783
och fil. magister där 1787. I
naturvetenskapligt syfte gjorde han 1789
en resa till Lappland, där han fann
flera nva insekter. År 1791 blev han
amanuens vid Uppsala botaniska
trädgärd och 1797 med. dr vid
-Uppsala univ. Han utnämndes 1798 till
intendent för Vet. akad:s
naturalie-kabinett, blev s. å. lärare i kemi och
naturalhistoria vid Krigsakad. på
Karlberg samt erhöll 1805 titeln prof.
i naturalhistoria och farmaci. År 1804
blev han led. av Vet. o. vitt. samh. —
Q. nedlade ett betydande arbete på
naturaliekabinettet, som genom hans
åtgärder (systematisk uppställning,
katalogisering m. m.) fick karaktären
av ett ordnat museum. Han var ivrigt
verksam för att öka samlingarna;
efter hans hemställan överlämnade
konungen 1801 de naturhistoriska
samlingarna på Drottningholm till
Vet. akad. att införlivas med
naturaliekabinettet. Q:s namn är även
knutet till J. W. Palmstruehs båda
förnämliga planschverk: han författade
den största delen av texten till bd
1—4 (1802—05) av "Svensk botanik"
och texten till bd 1 (1806) av "Svensk
zoologie". Därjämte publicerade han
några zoologiska arbeten ss.
beskrivningar över nya sv. fjärilar (1791)
och över de sv. flundrearterna (1806)
samt "Elefantens naturalhistoria. .."
(1804). — Ogift. S.L.
3. Quensel, Johan Oscar, teolog,
f. 29 juli 1845 i Göteborg, †’ 31 juli
1915 i Uppsala. Föräldrar:
grosshandlaren Johan Peter Q. och Adolpliina
Christina Brelin. Brorsons son till
Conrad Quensel (2). Lavering av okänd
konstnär (Kungliga biblioteket).
Q. 2. — Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1S63 studerade Q. vid Uppsala
univ., där han avlade teoretisk
teologisk ex. 1873 och praktisk teologisk
ex. 1874. Han prästvigdes för
Göteborgs stift 1875 och avlade
pastoral-ex. i Göteborg s. å. År 1907 blev han
teol. dr i Uppsala. Q. var
sjömanspräst i West Hartlepool i England
1S76—78 och kyrkoherde i Marstrand
187S—88. Från sistn. år var han
knuten till L"ppsala univ., först som
docent, därpå 1898—1909 som e. o. prof.
i praktisk teologi och kyrkoherde i
Börje samt 1909—10 som prof. i
pastoralteologi och kyrkoherde i Gamla
Uppsala. Han pensionerades sistn. år
och var till sin död bosatt i Uppsala.
—- Som vetenskaplig förf. och
praktisk handledare var Q. framför allt
verksam på liomiletikens område. Han
var en framstående kännare av den sv.
liturgins historiska utveckling, vilken
han framställt såväl i det omfångsrika
arbetet ’’Bidrag till svenska liturgi-
Oscar Quensel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
