Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Silverstolpe, Gustaf - 5. Silfverstolpe, Malla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfverstolpe
24
Silfverstolpe
ofta skarp, ej minst mot obetydliga
förf., vilket ej sällan uppfattades som
pèrsonliga förolämpningar.
Våldsamma och skoningslösa anfall riktades
mot S., som bl a. hånades för sin
puckelrygg (”magister
Silverpuckel”). I allmänhet utmärkte sig
emellertid Journalens granskning för
objektivitet och övertygande klarhet,
liksom även för kvickhet och ironi.
Den gav också en ganska
uttömmande redogörelse för den samtida litt.,
varvid huvudvikten lades vid den
engelska och tyska vitterheten.
Intresse ägnades även åt den nya
kulturen i Nordamerika. S:s tyska
orientering stärktes under en studieresa
1802, då han kom i kontakt med de
främsta kulturkretsarna i Tyskland.
S. medarbetade även i Läsning i
blandade ämnen. En nyhet i Journal för
Sv. Litt. var att S. där införde
konstrecensioner. Överhuvud var han starkt
konstintresserad, översatte tysk
konst-litt. och skrev en avh. föranledd av en
utställning i Konstakad. 1809, som
kan betecknas som ett första försök
Gustaf Silverstolpe.
Byst av ]. N. Byström.
till en sv. konsthistoria. Han
understödde kraftigt brodern S. 3 i dennes
kritik mot göticismen inom konsten.
Åren 1799—1807 utgav S. ”Läsning
i et och annat”, som innehöll
skrifter i övers, och original och hade en
underhållande karaktär. Avgörande
för S:s estetiska åskådning voro de
intryck han mottog från
nyklassicismen (Winckelmann, Schiller, C. A.
Ehrensvärd). Emellertid uppträda i
hans skrifter även tonfall, som
förebåda nyromantiken. Liksom bröderna
starkt musikalisk intresserade han
sig spec. för musikens teori. Han blev
led. av Mus. akad. 1799. •— På
riksdagen 1809 uppträdde S. liksom
brodern S. 2 inom den ledande liberala
gruppen. Han gjorde sig med
framgång till tolk för upplysningstidens
pedagogiska ideal och framlade på
Riddarhuset ett memorial med krav
på undervisningsväsendets
reformering. Grundtanken i detta var att
skapa en bottenskola för alla
samhällsgrupper, varvid S. särskilt ivrade för
skolor åt allmogens barn. Hans
agita
tion resulterade i 1812 års
uppfost-ringskommitté, vars arbete lade
grunden till 1820 års skolreform. Hans
skolprogram framlades i ”Försök till
en framställning af allmänna
Läroverkets nuvarande tillstånd i Sverige”
(1813; omtr. i Årsbok i sv.
undervisningshistoria 1927). På 1809 års
riksdag hörde han till dem som
ivrigast arbetade för tryckfriheten. Han
var sekr. i konstitutions- och
expedi-tionsutskotten 1812 och 1815. — S.
utarbetade flera läroböcker i språk,
historia, geografi och statskunskap.
På statligt uppdrag utgav han
”Historia öfver Förhållanderne mellan
Sverige och Norrige ifrån dessa Staters
uppkomst intill närvarande tid”
(1—2, 1821—23), ett verk som dock
ej fullbordades. — Gift 1813 med
Ulrika Charlotta Ahlm. ■—■ Litt.:
biografi av K. F. Werner i den av C.
Silfverstolpe utg. ”Några
anteckningar om slägten Silfverstolpe”
(1884); N. Gobom, ”Till G. A. S:s
biografi” (i Personhist. tidskr. 1915;
innehåller även S:s påbörjade
självbiografi) ; Kerstin Anér, ”Läsning i
blandade ämnen” (dr?avh. 1948).
L. B.
5. Silfverstolpe, Magdalena
(Malla) Sofia,
memoarförfattarinna, f. 8 febr. 1782 på Raseborg i
Snappertuna, då kapellförs. i Karis
skn, Nylands län, Finland, f 17 jan.
1861 i Uppsala. Föräldrar: översten
Robert Montgomery (bd 5 s. 332)
och friherrinnan Catharina Charlotta
Rudbeck. ■—• Tidigt moderlös kom S.
1783 till Sverige, där hon
huvudsakligen uppfostrades hos sin mormor,
friherrinnan Magdalena Rudbeck på
Edsberg i Uppland. Påverkad av
denna ingick hon 1807 äktenskap med
dåv. ryttmästaren, sedermera översten
David Gudmund Silfverstolpe. Efter
att en tid ha varit bosatta på Toresta
i Uppland flyttade makarna till
Uppsala 1812. Äktenskapet blev barnlöst
och disharmoniskt. Makarna voro
olika, och S. kunde ej glömma ett
ungdomssvärmeri för A. F.
Skjölde-brand. S:s under äktenskapet
motvilligt undanträngda behov av
sällskaplighet tog sig efter makens död
1819 uttryck i att hon gjorde sitt
hem till en mötesplats för den
akademiska bildningens förgrundsfigurer i
Uppsala. Hennes mottagningar, de
bekanta fredagsaftnarna, förflöto
under gemytligt samtal, musicerande
och uppläsningar. Till den intimaste
kretsen hörde de av S. högt
beundrade Geijer och Atterbom, och dit
kommo unga skalder som A.
Graf-ström, J. Börjesson och W.
Gumæ-lius, senare även A. Törneros och G.
Wennerberg. Den medelålders S. blev
djupt förälskad i den lungsjuke,
döds-märkte studentsångaren P. U. Ker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
