Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverstråle, Gustaf - 1. Siljeström, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Siljeström
28
Siljeström
Gustaf Silfverstråle.
Målning av L. Pasch d. y. 1777.
friherrinnan Hedvig Margareta
Ad-lermarck. —■ Litt.: Th. Nyman, ”S:s
Lindö” (Sv. kulturbilder, 4, 1931);
A. Bæckström, ”G. S. och hans
teckningar” (Rig 1936). Th. N.
1. Siljeström, Per Adam,
skolman, politiker, f. 24 dec. 1815 i Åby
skn, Kalmar län, f 19 febr. 1892 i
Stockholm. Föräldrar:
häradsskriva-ren Anders S. och Katarina
Magdalena Wahlström. — S. blev student i
Uppsala 1832, erhöll magistergraden
där 1836 och studerade därefter i två
år fysik för prof. Fredrik Rudberg i
Uppsala. Åren 1838—39 deltog han
i fransmannen Paul Gaimards
nordpolsexpedition och gjorde därvid
meteorologiska och magnetiska
observationer (skildrade i Vet. akad:s handl.
för 1841 och i ”Voyages de la
com-mission scientifique du Nord”, 1843
•—49). Han var lärare vid den
Eber-steinska aftonskolan i Norrköping
1839—44. Sistn. år förordnades han
till docent i experimentell fysik i
Uppsala men blev ej verksamdär,enär
han s. å. antogs till lärare i matematik
vid Nya elementarskolan i Stockholm;
han stannade där i tre år och var
därpå 1847—49 thamisk lektor vid
Vet. akad. Från 1840-talets slut
ägnade han sig huvudsakligen åt frågor
rörande folkundervisningen. Under en
följd av år studerade han
undervisningsväsendet i bl. a. Tyskland,
Schweiz, Frankrike, England och
framför allt Förenta staterna, där han
vistades 1849—50. De närmaste åren
efter hemkomsten ägnade han åt
journalistik, bl. a. i Aftonbladet. Åren
1856—62 var S. rektor vid Nya
elementarskolan i Stockholm; 1862
utnämndes han till folkskoleinspektöf i
Stockholm men tog s. å. avsked från
denna befattning på grund av
sjukdom. S. var led. av Andra K. 1867
—69 och 1885—87. Han tillhörde
konstitutionsutskottet 1868—69 och
1886 och var statsrevisor 1867. S.,
som från sitt första riksdagsår
tillhörde Lantmannapartiet, deltog 1886
i bildandet av det nya partiet
Vänstern, vars ordf, han blev. Partiet, som
huvudsakligen bestod av liberala
stadsrepr., fick dock aldrig någon
politisk betydelse. För de politiska
huvudfrågorna och det praktiska
riks-dagsarbetet hade S. merendels ringa
intresse. Han framträdde som
pacifist, yrkade på dödsstraffets
avskaffande, motionerade om indragning av
vissa helgdagar, ville avskaffa
vac-cinationstvånget och utgav i samband
därmed en rad skrifter i medicinsk
statistik. Han föreslog även en
utvidgning av den kommunala
rösträtten och motionerade 1868 och 1869
med framgång om en revision av
dis-senterlagstiftningen. De flesta av hans
framträdanden i riksdagen gällde
dock skolväsendet, och det var på
detta område han gjorde sin främsta
Per Adam Siljeström.
insats. ■—■ I första delen av sin bok
”Resa i Förenta staterna” (1—2,
1852—54) redogör S. för sina
intryck från amerikanskt skolväsen;
särskilt hade han fäst sig vid de
hygieniska och ändamålsenliga
skollokalerna. I ett par skrifter 1856 framhöll
han ytterligare skollokalernas stora
betydelse. Det var till stor del S:s
upplysningsarbete, som kom
riksdagen 1862—63 att besluta om
uppgörande av normalritningar för
folk-skolebyggnader. -—• Inflytandet från
det amerikanska skolväsendet spårar
man i S:s hela skolprogram. Hans
grundtanke är, att den sv. skolan bör
göras till en mer demokratisk
institution. För S., liksom för övriga
liberala reformvänner, var en ökad
folkbildning ett nödvändigt
komplement till representationsreformen. I
likhet med Thorsten Rudenschöld ville
S. efter amerikanskt mönster göra
folkskolan till en sjuårig bottenskola,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
