Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sköld, Hannes - 3. Sköld, Otte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköld
100
Sköld
Hannes Sköld.
sanskrit med jämförande
indoeuro-peisk språkvetenskap var S. ende
sökande, men ehuru trenne sakkunniga
vitsordade hans kompetens för
befattningen, ansågs denna av de
akademiska myndigheterna i Lund icke
styrkt; ärendet, som vållade åtskillig
polemik, var ännu ej avgjort då S.
avled. —■ S. koncentrerade i början
sina språkstudier kring slavistiken
men övergick efterhand till den
jämförande indoeuropeiska
språkforskningen, inom vilket område han
publicerade ett flertal arbeten, bl. a. ”Die
ossetischen Lehnwörter im
Ungarisch-en” (1925). Den inhemska indiska
grammatiska litt. behandlas i hans
största arbete, ”The Nirukta. Its place
in old Indian literature, its
etymolo-gies” (1926). Inom lingvistiken
specialiserade han sig bl. a. på
gränsförskjutningarna mellan olika
språkfamiljer och företog 1928 en resa till
Pamir för uppteckning av
ålderdomliga iranska dialekter. De samlingar
av iranskt och turkiskt språkmaterial
han därifrån medförde publicerades
efter hans död av H. Smith (1936).
-— S. slöt sig tidigt till arbetarrörelsen.
Han var den egentlige stiftaren av Sv.
clartéförb. 1921 och under många år
dess ordf. Bland S:s arbeten märkas
diktsamlingarna ”Sånger om striden
och kärleken” (1911) och
”Gallersånger” (s. å.) samt de politiska
skrifterna ”Den tredje internationalen”
(1916), verdandiskriften
”Anteckningar om ryska revolutionen” (1927)
och ”Det befästa fattighuset.
Anti-militaristisk och socialistisk handbok”
(1913, tills, med Z. Höglund och F.
Ström). — Gift 1918 med Nancy
Nielsen. S. Sw.
3. Sköld, Joseph Adolf Johannes
O 11 e, målare, museiman, f. 14 juli
1894 i Wuchang, Kina. Bror till S. 2.
■—- S. fick sin första undervisning i
teckning och målning i Kina. Vid 13
års ålder kom han till Sverige för att
avsluta sina skolstudier men lämnade
snart skolan för att utbilda sig till
konstnär. Han följde sporadiskt
undervisningen vid G. Althins och C.
Wilhelmsons målarskolor i Stockholm
samt gick på kvällskurser på Tekn.
skolan. Han tecknade samtidigt i olika
pressorgan. År 1914 debuterade han
tills, med Hugo Gehlin i Lund. S. å.
for han till Köpenhamn, där han
vistades under första världskrigsåren.
Vid sidan om konststudierna
försörjde han sig bl. a. som akrobat, modell
och tegelbärare. År 1919 fortsatte han
till Paris. Under hela 1920-talet förde
han en kringflackande kosmopolitisk
tillvaro huvudsakligast dock
stationerad till Paris. Han företog bl. a. resor
till Italien som Ester
Lindahlsstipen-diat 1921, till Spanien 1922, till
Hol-land-Belgien s. å. och till Tunis 1926.
Då konstsammanslutningen Falangen
1922 bildades och utställde på
Lilje-valchs konsthall i Stockholm var S.
Otte Sköld.
jämte B. Simonsson den drivande
kraften. Sin första separatutställning
hade han 1921 i Stockholm på
Svensk-franska konstgalleriet, och sin
Parisdebut gjorde han på Maison
Watteau 1923. Han framträdde för
övrigt som en av de sv. repr. på ett
stort antal internationella
utställningar i Zürich 1925, London s. å.,
Dresden 1926 och Pittsburg m. fl. Vid
flera tillfällen var han sv.
kommissarie ss. i Åbo-Helsingfors 1928,
Bryssel 1935 och Paris 1937. Då Maison
Watteau i Paris 1926 omvandlades till
konstskola var S. en tid en av lärarna.
År 1928 startade han en målarskola i
Stockholm, som upphörde 1950. Han
blev led. av Konstakad. 1929. Under
1930- och 1940-talen ha pedagogiska
och administrativa uppdrag upptagit
mycket av hans tid. Åren 1932—38
var han tf. prof, och 1938—42 prof,
i målning vid Konsthögskolan och
1941—50 var han dir. där. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
