Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sledorn, Henrik - Slettenmark, Gustaf - Slots, Margareta - Slottsberg, Charlotte - Slätis, Hilding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slettenmark
103
Slätis
därvid mottog tillfyllest visa; på
herremötet i Örebro s. å. uppträdde han
f. ö. som riksråd. — Litt.: L. Sjödin,
”Gustav Vasas ungdom och
uppväxtår” (i ”Historiska studier tillägnade
Sven Tunberg” 1942). S. S-s
Slettenmark, Gustaf Carl
Wic-tor, hydrolog, ämbetsman, f. 22 mars
1884 i Hälsingborg. Föräldrar:
över-banmästaren Carl Svensson och Greta
Maria Jansson. •—- S. avlade
mogenhetsex. i Hälsingborg 1902 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
avd. för väg- och vattenbyggnadskonst
1907. Han var ingenjör vid ab.
Vat-tenbyggnadsbyrån i Stockholm 1907
-—12 och byråingenjör vid Stockholms
elektricitetsverk för Untra
kraftverks-byggnad 1912—18. Är 1919 knöts
han som byrådir. till Statens
meteoro-logisk-hydrografiska anstalt (från
1945 Sveriges meteorologiska och
Gustaf Slettenmark.
hydrologiska inst.), till vars överdir.
och chef han utnämndes 1935. Från
denna befattning avgick han 1949.
S. var 1910—32 lärare i kulturteknik
vid Lantmäteriundervisningen och,
efter dess förläggande till Tekn.
högskolan, 1933—42 speciallärare i
vattenbyggnad II där. Är 1935 blev han
led. av Lantbruksakad., 1936 v.
president och 1947 president i
hydrologiska associationen av Internationella
unionen för geodesi och geofysik samt
1945 led. av och v. ordf, i
Meteorologiska och hydrologiska rådet. ■— S.
har publicerat en rad arbeten
huvudsakligen inom hydrologin ss. ”De
svenska flodernas vattenmängder”
(1925) och ”Kartor över
vattenmängden och sjöprocenten i Sverige”
(1929) samt uppsatser i Tekn. tidskr.
m. fl. fackorgan. — Gift 1911 med
Märta Elisabeth Fredelius. S. L.
Slots, Margareta, älskarinna
till Gustav II Adolf, f 1668 eller
1669. —■ S. var av holländsk ofrälse
börd. En hypotes, att hon var dotter
till pappersmakaren Arendt Schloss,
har ej kunnat styrkas. Enligt en åsikt,
som uppkom under frihetstiden och
som först i nyare tid gendrivits, skulle
hon ha tillhört släkten Cabiljau. S.
var första gången gift med en
holländsk fortifikationsofficer, Andries
Sersanders, som i sv. tjänst avled vid
Pskov i okt. 1615. Kort dessförinnan
hade S. knutit en kärleksförbindelse
med Gustav II Adolf; en frukt därav
var sonen Gustaf Gustafsson
(sedermera greve af Vasaborg), som
föddes i maj 1616. Förhållandet till
S. torde för konungens del ha haft
en rent flyktig prägel, men den
historiska traditionen har livligt sysslat
med denna händelse i hans liv. — S.
gifte sig andra gången omkr. 1619
med den holländske överfyrverkaren
Jakob Trello (f 1632) som gått i sv.
tjänst två år tidigare med de
trupper, som av Nils Stiernsköld värvats
i Nederländerna. Tack vare sin
förbindelse med konungen erhöll S. flera
materiella fördelar. Bl. a. fingo hon
och hennes nyblivne make i förläning
Benhammar (nu Stora Benhamra) i
Vada skn, Uppland. Hennes senare
kontakt med konungen synes ha
inskränkt sig till skrivelser med begäran
om stöd i rättstvister o. dyl. S.
framstår som en hård och processiysten
kvinna. Är 1624 dräpte hennes
husfolk under hennes egen ledning en
underskrivare i Vallentuna härad,
Peder Galle, och på 1650-talet
återfinnes hennes namn i Svea hovrätts
handlingar i samband med flera
tvister och processer. ■— Litt.: H.
Frö-ding, ”Grefve Gustaf Gustafssons af
Vasaborg mor”. (Hist. tidskr. 1902);
U. Willers, ”Greve Gustaf
Gustafssons af Vasaborg mor och dråpet på
Peder Galle” (Personhist. tidskr.
1946). B. B-é
Slottsberg, Charlotta
(Charlotte) Gustafva, dansös, f. 29 maj 1760
i Stockholm, f 29 maj 1800
därstädes. Föräldrar: perukmakaren Anders
Slottberg och Lovisa Charlotta
Schu-bardt. — S:s föräldrahem var mycket
fattigt. År 1773 engagerades hon vid
operabaletten; hon blev
premiärdansös 1786 eller 1787, och hennes sista
uppträdande på scenen ägde rum
1788. I samtida skildringar nämnes
hon ss. framgångsrik. C. C. Gjörwell
skrev 1778, att hon var ”vacker som
en vårdag”. ■— Från mitten av
1770-talet till 1797 var S. hertig Karls
mätress; samtidigt underhöll hon flera
andra mer eller mindre varaktiga
förbindelser med män i skilda
samhällsställningar och åldrar, bl. a.
rikskanslern greve Fredrik Sparre och k.
sek-tern C. W. Seele, en av den
gustavianska tidens främsta eleganter. På detta
sätt fick hon ett dyrbart bo och
samlade en inte obetydlig förmögenhet.
Av S:s kvarlåtenskap, värderad till
27,393,8 rdr banco, återfordrade
hertig Karl den större delen genom
begäran om kvarstad i boet. Kvarstaden
beviljades mot makens och moderns
protester. — Gift 1799 med
kaptenen Adolph Ludvig Granholm, f. d.
officer vid arméns flotta. — Litt.: C.
Forsstrand, ”Sophie Hagman och
hennes samtida” (1911). Th.
Slätis, Sören Hilding Eugen,
fysiker, f. 12 febr. 1902 i Korsholms
skn, Vasa län, Finland. Föräldrar:
lantbruksrådet Otto Wilhelm S. och
Maria Adelina Bengs. ■—■ S. avlade
mogenhetsex. i Vasa 1919 och blev
vid Helsingfors univ. fil. kand. 1924
samt vid Äbo akad. fil. lic. 1936, fil.
dr s. å. och docent i fysik 1940. Han
var lektor i matematik, fysik och kemi
vid Hangö samlyceum 1925—26, vid
Sv. lyceum i Viborg 1927—28 och
vid Sv. klassiska lyceum i Äbo 1929
—44 samt lektor i fysik vid Åbo akad.
1944—45. Han blev tf. prof, i fysik
vid Äbo akad. 1945 och var prof, i
fysik där 1946—48. Är 1948 blev S.
sv. medborgare, och s. å. erhöll han,
efter hemställan av Vet. akad. hos
K. M:t, en personlig forskarbefattning
vid akad:s forskningsinst. för
experimentell fysik. Han blev led. av Sv.
nationalkommittén för fysik 1949. —
S. har utgivit ett stort antal
vetenskapliga skrifter berörande olika delar
av fysiken samt vissa delar av
astronomien. I sin drsavh. har han
behandlat korta Hertzska vågors
ifrågasatta dispersion i fasta kroppar. I
samband med undersökning av
kapaciteters inverkan på Lechersystems
avstämning lyckades han förklara och
uppställa en formel för en korrektion,
som därefter i litteraturen gått under
namnet Slätiseffekt. S:s senare
produktion berör dels
röntgenspektro-skopien, dels och huvudsakligen
kärnfysiken. Dessa senare undersökningar,
som han har utfört vid Nobelinst. för
Hilding Slätis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
