Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Smitt, Frits - Sneckenberg, Jacob - 1. Sneidern, Julia von - 2. Sneidern, Axel von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smitt
112
Sneidern
2. Smitt, Fredrik (F r i t s) Adam,
zoolog, f. 9 maj 1839 i Halmstad, f
19 febr. 1904 i Stockholm.
Föräldrar: provinsialläkaren med. dr Johan
Jakob S. och Anna Carolina Maria
Strömberg. Syssling till S. 1. — S.
blev student vid Lunds univ. 1855,
fil. kand, i Uppsala 1862 samt fil. dr
och docent i zoologi där 1863. Från
1871 till sin död var han prof, och
föreståndare för Riksmus:s
vertebrat-avd. År 1879 var han en tid lärare i
zoologi vid Stockholms högskola. —
S. ägnade sig i yngre dagar åt studiet
av ryggradslösa djur, särskilt bryozoer
(mossdjur), och skrev under denna
tid bl. a. ”Kritisk förteckning öfver
Skandinaviens hafsbryozoer” (1865—
71), det första sv. arbetet om dessa
djur. Sedan han tillträtt sin
befattning vid Riksmus., övergick han helt
till att studera fiskar, särskilt deras
anatomi och fylogeni. Han vann med
tiden stor ryktbarhet som fiskforskare.
Mest känd blev han genom sin
nybearbetning (1892—95) av B. F.
Fries’, C. U. Ekströms och C. J.
Sundevalls ”Skandinaviens fiskar”.
Bland hans övriga skrifter om fiskar
märkas det stora, världsbekanta
arbetet om Riksmus:s laxfiskar (”Kritisk
förteckning öfver de i Riksmuseum
befintliga Salmonider”, 1886) samt
arbeten om smörbultsläktet (1899)
och om Patagoniens sötvattensfiskar
(1901). Han undersökte även flera
andra fiskgrupper. S. framträdde som
popularisator med bl. a. ”Ur de
högre djurens utvecklingshistoria”
(1876), ”Ryggradsdjurens geologiska
utveckling och
slägtskapsförhållan-den” (1882) samt en sv. uppl. av
Brehms ”Tierleben” (”Djurens lif”,
1—3, 1882—87). Också för praktiska
fiskerifrågor hade han intresse; bl. a.
ivrade han för införande av drivgarn
i Bohusläns sillfiske. Han blev led. av
Vet. akad. 1875 och av
Lantbruks-akad. s. å. I sin ungdom deltog han i
de sv. spetsbergsexpeditionerna 1861
och 1868, och 1869 medföljde han
som zoolog fregatten Josephine på
dennas färd i Atlanten. S:s
efterlämnade manuskript finnas sedan 1947 i
Vet. akad. — Gift 1874 med Freja
Brigitta Karolina Palman. — Litt.:
biografi i Vet. akad:s årsbok 1905.
T. F.
Sneckenberg, Jacob, före
adlandet Schnack, ämbetsman, f. 25
juli 1625 i Nyköping, f 7 aug. 1697
i Stockholm. Föräldrar: borgmästaren
i Nyköping Olof Pedersson Schnack
och Birgitta Hemmingsdotter. — S.
bedrev omfattande studier, bl. a. vid
univ. i Greifswald och Rostock. Han
uppges först ha blivit häradshövding
på Åland, var anställd i Kansliet 1651
—53 och fiskal i Bergskollegium
1655—60 samt blev revisionssekr.
1665. Han adlades 1673. År 1675
utnämndes han, på förslag av
Kammarkollegiets chef Lorentz Creutz, till
räntmästare; han kom därigenom att
inneha denna post under de år, då
den statsfinansiella förvirringen i
samband med danska kriget nådde sin
höjdpunkt. Utnämningen
sammanhängde med en omorganisation av
den centrala penningförvaltningen,
som syftade till att indraga kronans
viktigaste penninginkomster i banken
under räntmästarens administration.
Reformen riktade sig närmast mot
generaltullförvaltaren Joel
Gripen-stierna, som försäkrats om att få
tillgodogöra sig sina förskott till kronan
genom avkastningar på stora
sjötulls-medlen. S. kom också genast i en
häftig konflikt med Gripenstierna. Då
S. icke ansåg sig ha fått tillräckligt
stöd av Kammarkollegiet, sökte han
genom sina förbindelser i fältkansliet
misstänkliggöra kollegiet på högsta
ort. Detta väckte stark indignation
inom kollegiet, som dock med
hänsyn till krediten avstod från åtgärder
mot S. År 1676 infann sig
riksmarskalken Stenbock i kollegiet med en
k. order om S:s avsättande; orsaken
var, att anordningarna på hovstaten
klickat. En deputation från kollegiet
avsändes till fältlägret för att söka
utverka ukasens upphävande, vilket
också lyckades, sedan S. lovat
förskjuta kronan 50 000 daler smt. På
nyåret 1679 gjorde S. stora
ansträngningar för att få kontrollen över
sub-sidieförvaltningen, vilken då sköttes
av Gripenstierna och hans bröder,
men detta lyckades ej. S. avgick som
räntmästare 1682, antagligen i
samband med att han ställdes till ansvar
för sin förvaltning inför
Kammarkommissionen. Han synes dock icke ha
drabbats av allvarligare
efterräkningar. Under en följd av år var han
ivrigt verksam för att utfå ersättning
för de stora förskott, som han enligt
egen mening gjort till kronan under
sin tjänstgöring som räntmästare.
Under första hälften av 1680-talet
satsade han stort kapital på
kopparaffärer i Falun. — Gift 1653 med
Carin Eriksdotter Danckivardt. —■ Litt.:
A. Munthe, ”Joel Gripenstierna”
(1941). A. M.
1. Sneidern, Julia von, läkare,
f. 1 april 1874 i Haparanda, J17 juni
1945 på Berg i Holms skn, Dalsland.
Föräldrar: handlanden Elias
Rosen-baum och Bertha Schenk. ■— Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1892 blev
S. med. kand, där 1898 och med.
lic. i Uppsala 1907. Hon var 1910—■
15 läkare vid folkskolorna i
Brännkyrka — vårt lands första
kvinnliga skolläkare — samt 1916—19
läkare vid Värmlands-Eda badanstalt.
Hon gjorde betydande skolhygienis-
Julia von Sneidern.
ka insatser och skrev bl. a. tills,
med Alma Sundquist en prisbelönt
tävlingsskrift ”Handledning i sexuell
undervisning och uppfostran” (1919).
Sin främsta gärning gjorde hon dock
i det sociala och politiska livet. Hon
stiftade 1914 tills, med Ada Nilsson
Fören. frisinnade kvinnor och blev
en förgrundsgestalt i kampen för
kvinnornas plats i samhället, för fred
och social rättvisa. Hon intresserade
sig varmt för uppfostrings- och
social-vårdsfrågor, var ordf, i Älvsb. läns
mödrahj älpsnämnd, där hon nedlade
ett outtröttligt personligt arbete, och
blindvårdsnämnd samt i
Vänersborgs-kretsarna av Sv. röda korset och
Fredrika-Bremer-förb.; därjämte var
hon länsstyr:s repr. i länets
nykter-hetsnämnd. År 1934 fick hon Illis
quorum 8 :e storleken. ■— Gift 1)
1898—1915 med prof. Olof Kinberg;
2) 1917 med landshövdingen Axel
von Sneidern (S. 2). P. H. T.
2. Sneidern, A xel Wilhelm
Teodor von, lantbrukare, ämbetsman,
politiker, f. 9 sept. 1875 i Skallsjö skn,
Älvsb. län, f 23 maj 1950 på Berg
i Holms skn, Dalsland. Föräldrar:
civilingenjören och godsägaren
Wilhelm Gideon Constantin von S. och
Laura Amalia Cecilia Berg. ■—■
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1893
och avgångsex. från Tekn. högskolan
1896 praktiserade S. i textilindustri
vid Holmens bruk i Norrköping 1896
—97 och vid Nääs fabriksab. 1897—■
98 samt vid fabriker i Lancashire och
Rhenlandet 1898—1900. Han
inskrevs 1901 vid Uppsala univ., där
han blev jur. kand. 1906, varefter
han 1906—07 bedrev
advokatverksamhet i Göteborg. Efter fadern
övertog han 1907 Bergs säteri. Åren 1922
-—41 var han landshövding i Älvsb.
län. —■ S. tillhörde Andra K. 1912
—20 och Första K. 1921—27; han
var ordf, i tillfälligt utskott 1912—
17, led. av konstitutionsutskottet 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
