Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sneidern, Axel von - 3. Sneidern, Sven - Snell, Johan - Snell, William - 1. Snoilsky, Georg von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sneidern
113
Snoilsky
Axel von Sneidern.
och av författningsutskottet vid
urtima riksdagen s. å., v. ordf. 1919
och ordf. 1920—21 i andra
lagutskottet samt ordf, i väglagsutskottet
1922 och i kommunalskatteutskottet
1927. Han tillhörde ett stort antal
statliga kommittéer, däribland flera
föi sockerprisens reglering, samt var
ordf. bl. a. i 1932 års trafikkommitté
och 1944 års hamnutredning. Under
sin landshövdingetid utvecklade han
en mångsidig verksamhet för länets
förkovran och var ordf, i dess båda
hushållningssällskap (i det norra till
1945). Åren 1922—44 var han ordf,
i Västra Sveriges skogsvårdsförb.,
1926—46 i Sveriges skogsägareförb.
och 1927—46 i Järnvägsrådet. S. var
överrevisor i Vattenfallsstyr. 1912—■
14 och 1943—45. Led. av
Lantbruks-akad. sedan 1926 fungerade han som
preses där 1938—43 och valdes 1940
till hedersled. ■— S. tillhörde Liberala
samlingspartiet och ingick vid
sprängningen 1923 i Sveriges liberala parti.
I frågor, som rörde vägar, järnvägar,
skogar, kommunalskatter, taxor o. dyl.
besatt han stor sakkunskap. I de mera
politiskt betonade frågorna
framträdde han mindre; dock var han i
sockerfrågan en av de främsta målsmännen
för den politik, som gick ut på
statsingripanden för upprätthållande av
sockerbetsodlingen. —■ Gift 1917 med
med. lic. Julia von S., f. Rosenbaum
(S. 1). S. Sw.
3. Sneidern, Sven Ivan
Reinhold von, tandläkare, f. 10 maj 1877
i Gestads skn, Dalsland. Föräldrar:
lantbrukaren Gustaf Reinhold von S.
och Britta (Betty) Maja Larsson.
Kusin till S. 2. —• S. avlade
mogenhets-ex. i Vänersborg 1895 och
tandläkar-ex. 1899. Han var praktiserande
tandläkare i Filipstad 1900—03, i
Falkenberg 1903—22 och i Göteborg 1922
—30. Vid Göteborgs folkskolor var
han skoltandläkare 1922—23, förste
skoltandläkare 1923—25 och
chef
tandläkare 1925—44. S. var ordf, i
Sveriges tandläkareförb. 1937—39 och
i Sveriges skol- och
tjänstetandläkar-fören. 1939—43. Som sakkunnig
deltog han 1937 inom Socialdep. i
utarbetandet av förslag rörande allmän
folktandvård. Han har publicerat
uppsatser i den odontologiska
fackpressen och en framställning av vårt
livförsäkringsväsen (Studentfören.
Verdandis småskrifter, 127, 1905). ■—■
Under sin tid i Falkenberg var S.
bl. a. v. ordf, i stadsfullmäktige och
ordf, i drätselkammaren. — Gift 1927
med tandläkaren Eva Maria Ekwall.
S. L.
Snell, Johan, boktryckare. — S.,
som var bördig från Einbeck i
Hannover, var den förste, som i Sverige
och Danmark utövade
boktryckarkonsten. Han synes ha lärt sig yrket av
Michaelisbröderna i Rostock, ett
sällskap av klerker och lekmän med
intresse för bokframställning. År 1480
flyttade han till Lybeck, där han var
boktryckare. En del av året 1481
vistades han vid univ. i Rostock. Följ.
år befann han sig i Odense i
Danmark, där han tryckte ett ”Breviarium
Ottinense” för stiftets räkning och en
skrift om turkarnas belägring av
Rhodos. Till Stockholm kom han 1483,
förmodligen kallad av ärkebiskop
Jakob Ulfsson för att trycka ett missale
för ärkestiftet. Han installerade ett
tryckeri i franciskanerklostret på
Grå-munkeholmen, där Kanutus Johannis
var verksam. Utom missalet, varav
endast ett ofullständigt ex. (i K.
Bibi.) kunnat ur lösa blad
rekonstrueras, tryckte S. en latinsk grammatik
(endast ett fragment bevarat), känd
under förf.-namnet Remigius (från
Auxerre), en ”Dyalogus creaturarum
moralizatus” (1483; sex ex. bevarade,
därav två fullständiga) samt därjämte
några smärre artiklar, av vilka ett
avlatsbrev, beställt av legaten
Bart-holomaeus de Camerino, blivit
bevarat. Både Remigius och Dyalogus äro
omtryck efter den holländske
boktryckaren Gerard Leeus utgåvor.
Missalet och avlatsbrevet äro yngre,
härrörande från 1484. På hösten s. å.
sålde S. sin press till Uppsala
domkapitel och återvände till Lybeck, där
han fanns ännu 1519. Han synes där
ha tagit tjänst hos den store
boktryckaren Hans von Ghetelen, i vars
böcker en del av S:s typografiska
material kunnat identifieras. Rester av
hans stockholmstryck kom till
användning som makulatur i lybeckska
bokpärmar. — S:s verksamhet har
framför allt klarlagts av I. Collijn i
artiklar i Nordisk Tidskr. för bok- och
bibl.-väsen 1914, 1915 och 1923 samt
i ”Sveriges bibliografi intill år 1600”,
bd 1 (1934—38). T. M.
Snell, August William,
skol
man, f. 25 juli 1896 i Erkheikki by,
Pajala skn, Norrb. län. Föräldrar:
hemmansägaren August Isaksson S.
och Mathilda Charlotta Rantatalo. —
S. genomgick lantmannaskolan i Gran
1918 och folkskoleseminariet i Luleå
1919—23, varefter han 1923—31 var
lärare vid folkskolan i Erkheikki. Åren
1930—32 bedrev han teologiska
studier vid Uppsala univ., varefter han
1932—38 verkade som överlärare för
Pajala skoldistrikt. Han förordnades
1938 till folkskolinspektör för
Torne-dalens inspektionsområde och är
sedan 1940 ord. innehavare av detta
ämbete. —■ S. är en av de ledande
krafterna inom hembygdsvården och
folkbildningsarbetet i Tornedalen.
Särskilt har han ägnat sig åt
Jordbrukarungdomens förb. (J. U. F.). År
1918 bildade han i Erkheikki den
första J.U.F.-avd. Han är ordf, i
Norrbottens distrikt av J. U. F. och
var 1928—39 distriktsstudieledare
där. ■— S. var 1936—38 ordf, i Pajala
barnavårdsnämnd, Pajala och
Kor-pilombolo tingslags fattigvårdsförb.
och Pajala hushållsgille. — S. har
redigerat minnesskriften ”Ur
folkundervisningens historia i Torne och
Kalix älvdalar 1842—1942” (1942)
samt utgivit ”Kamaripirtiltä” (1944),
en hembygdsbok på tornedalsfinska.
William Snell.
Han har även författat ett ännu
otryckt arbete om den læstadianska
väckelserörelsen och dess ledande
personer. ■—■ Gift 1934 med Hilda Joki.
T. M.
1. Snoilsky, G e o r g Hansson
von, före adlandet Snoilski,
diplomat, f. omkr. 1607, f 20 jan. 1672 i
Regensburg, Tyskland. Son till pastor
Johannes Snoilshik, en sloven från
Krain i Österrike. — S. tillhörde de
många utlänningar, som knötos till
den sv. administrationen under
trettioåriga kriget. Han kom 1632 i sv.
tjänst som sekr. vid Gustaf Horns
8 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
