- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
141

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Sparre, Conrad - 12. Sparre, Carl Gustaf - 13. Sparre, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sparre

141

Sparre

Conrad Sparre. Målning (detalj) av J. Starbus.

Kassel till Holland och lyckades
genom den danska spärren komma fram
till Göteborg. Han fortsatte till Lund,
där han uppvaktade konungen.
Utnämnd till överstelöjtnant vid
Halländska infanterireg. 1717 deltog S.
i 1718 års norska fälttåg och erhöll
följ, år vid sitt reg:s avdankning
avsked med överstes titel. S. deltog i de
följ, årens riksdagar men levde i
övrigt en lantjunkares stilla liv på sin
gård Malma, som han delvis lät bygga
om. — S. visade under sin
militärtjänst prov på några av de främsta
karolinska krigardygderna; därjämte
ägde han en utpräglad konstnärlig
begåvning. — Gift 1718 med
friherrinnan Anna Eleonora Wachtmeister
af Björkö. A. Åg

12. Sparre, Carl Gustaf,
friherre, arméofficer, diplomat,
politiker, f. 1 juni 1688 på Ulvåsa,
Ekebyborna skn, Östergötl. län, f 24 april
1741 i Stockholm. Föräldrar:
majoren friherre Jakob Casimir S. och
friherrinnan Brita Leijonhufvud.
Brorsons son till S. 7. •— S. blev 1704
fänrik vid Nieroths infanterireg. och
deltog från s. å. i det stora nordiska
kriget. Är 1709, då han var
reg.-kvar-termästare vid Skaraborgs reg., blev
han tillfångatagen vid Poltava men
släpptes redan följ. år. Han blev
generaladjutant vid Magnus Stenbocks
armé 1712 och vid C. G. Mörners
armé 1713, major och överadjutant
1716 samt generaladjutant av flygeln
1717. Vid fredskongressen på Äland
1718 tjänstgjorde han som marskalk.
Efter att 1719 ha erhållit överstes
namn sändes han av Ulrika Eleonora
utan rådets hörande s. å. som envoyé
till England, där han stannade till
1736; han hade då gjort sig
misshaglig för sina sympatier för
oppositionen. I sina depescher och redogörelser
har han givit lysande prov på
omdöme och iakttagelseförmåga. Från
1737 var han landshövding i
Söder

mani. län. Han utnämndes till
generalmajor av kavalleriet och
kaptenlöjtnant vid Livdrabantkåren 1732
samt till överkammarherre 1737. —
Efter att från början ha
sympatiserat med Horn drog sig S. allt
närmare hattpartiet, där hans svärfar
greve Carl Gyllenborg var ett av de
främsta namnen. Efter hemkomsten
från England blev han en av detta
partis mest nitiska medl., av många
hållen för intrigant, hätsk och föga
nogräknad med medlen men värdefull
bl. a. genom sitt inflytande över kung
Fredrik. Som medl. av sekreta
utskottet vid 1738 års riksdag och som
riksråd från 1739 argumenterade han
med stor kraft för krig mot Ryssland;
han kan anses som en av de främsta
tillskyndarna av krigsförklaringen
1741. — Gift före 1724 med
Elisabeth Derith från England, adopterad
grevinna Gyllenborg. T. M.

13. Sparre, Carl, friherre,
ämbetsman, riksråd, f. 6 dec. 1723 i
Stockholm, f 28 juni 1791 därstädes.

Carl Sparre. Målning av L. Pasch d. y. (Rådhuset, Stockholm).

Föräldrar: generalen och
landshövdingen friherre Fredrik Henrik S. och
Virginia Christina Lilliehöök af
Fårdala. Brorson till S. 11. ■—• S., som
1739 blev volontär vid Livgardet, fick
militär, juridisk och hovmässig
utbildning i Sverige och gick därpå för
en tid i fransk krigstjänst; efter att ha
deltagit i det sv.-ryska kriget 1741—
43 tjänade han även i preussiska
armén. Vid Livgardet blev han
rytt-mästare 1745 och major 1757; under
pommerska kriget 1757—62 var han
bl. a. från 1760 chef för
krigskommis-sariatet och utnämndes s. å. till
överste. På 1750-talet började han
även ägna sig åt riksdagspolitiken;
han tillhörde hattpartiet och ansågs
stå Axel von Fersen nära. Är 1763
blev han landshövding efter fadern i
Gävleb. län och visade sig på sin nya
post i hög grad verksam och
framgångsrik, inte minst då det gällde att
främja länets kommunikationer och
ekonomi. Gustav III, med vars
strävanden S. vid denna tid i mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free