Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Starbäck, Karl - Starfelt, Viveka - Stark, Albin - Stark, Sigge, pseud. för Björnberg, Signe, bd 1 s. 348 - Starkenberg, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Starfelt
181
Starkenberg
ordf, i 1911 års tredje
försvarsbered-ning kom han efter hand att intaga
en mer försvarsvänlig hållning än
flertalet partikamrater. År 1913
trädde han därför i opposition mot den
staaffska ministären och deltog s. å.
i de resultatlösa överläggningarna
under ledning av Louis De Geer ang.
bildandet av en moderatliberal
ministär. Våren 1914 blev S. ej omvald
som riksdagsman, och 1917 utträdde
han ur Frisinnade landsfören. Som
repr. för högerpartiet tillhörde han
därefter Andra K. 1921—24 och var
då led. av konstitutionsutskottet från
1922. Han var flitigt anlitad i
kommittéarbete; 1907—19 var han
telegraf fullmäktig. — S:s botaniska
forskning gällde huvudsakligen svamparna.
Han utgav bl. a. ”Studier i Elias
Fries’ svampherbarium, 1” (1894,
drsavh.), ”Discomyceten-Studien”
(1895), flera arbeten över sv. och
sydamerikanska ascomyceter samt i
studentfören. Verdandis småskrifter
”Om sjukdomar hos sädesslag och
andra kulturväxter förorsakade af
parasitsvampar” (1897; 2 :a uppl. 1909)
och ”Ur de djurfångande växternas
lif” (1901; 2 :a uppl. 1922). Efter S.
är svampsläktet Starbäckia uppkallat.
-—- S. motionerade (i febr. 1904) i
riksdagen om naturskyddslagstiftning,
och 1907 blev han en av de
sakkunniga för frågans utredning. Deras
betänkande låg i huvudsak till grund
för statsmakternas beslut 1909,
varigenom vårt land erhöll såväl lagen
om ”naturminnesmärkens fredande”
som de nio första nationalparkerna.
I den 1909 grundade Sv.
naturskydds-fören. var S. styr.-led. till 1927 (v.
ordf, från 1920). Jämte
naturskyddet kom hembygdsvården alltmer att
bli hans livsintresse, och även där
tillhörde han föregångsmännen; han
deltog 1916 i stiftandet av Samfundet
för hembygdsvård och var dess ordf,
till 1930. —• S. var i Uppsala en
stöttepelare för Allm. sången och
O. D. samt deltog som andra bas i
studentsångarfärder inom och utom
landet, bl. a. till Paris 1900. Han
utförde ett intresserat arbete för
organiserandet av manlig körsång och
var bl. a. ordf, i Stockholms
sångar-förb. 1916—27. — ”Hans glada,
öppna, ljusa gestalt hade mycket av
det trevligaste i svenskheten” (C. G.
Laurin), och genom livet bevarade
han sitt ungdomliga lynne. ■— Gift
1903 med Kerstin Anna Gustava
Haglund. — Litt.: V. Spångberg,
”K. S.” (i ”Duktigt folk”, 1930);
biografi av Th. Högdahl i Sveriges
natur 1924, av K.-E. Forsslund i
Tidskr. för hembygdsvård 1931, av G.
Grönberg i Sveriges natur 1932. S. L.
Starfelt, Solveig V i v e k a,
författarinna, f. 24 dec. 1906 i Hälsing-
Viveka Starfelt
1934—36 med tandläkaren Erik
Seved Johannes Hellner; 3) 1936 med
förf. Sven Barthel (bd 1 s. 185).
W. F.
Stark, John Albin S:son,
arkitekt, f. 14 aug. 1885 i Hälsingtuna skn,
Hälsingland. Föräldrar: handlanden
Anders Peter Svensson och Dorotea
Katarina Stark. — Efter
mogenhets-ex. i Hudiksvall 1906 studerade S. vid
Tekn. högskolan 1908—12 och vid
Konstakad. 1916—17. Han
praktiserade som arkitekt i Stockholm tills,
med J. Östlihn 1912—21 och innehar
sedan sistn. år eget arkitektkontor
där. S. har företagit studieresor till
Förenta staterna och (i förening med
praktisk verksamhet) till Japan och
Kina 1922—24 samt till flera
europeiska länder, bl. a. för studium av
stadsplaner över småindustriorter i
Tyskland 1934. Han var
specialattaché vid sv. legationen i Tokyo 1923.
—■ S:s arbeten karakteriseras av logisk
borg. Föräldrar: advokaten Emil
Walfrid S. och Vera Isabella Regina
Francke. — Efter studentex. i
Hälsingborg 1926 studerade S. 1926—29
i Lund. Bosatt i Stockholm har hon
sedan varit verksam först som
journalist och översättare, därefter som förf.
— S:s båda första romaner,
”Narkis-sos” (1938) och ”Silverbröllop”
(1939), kännetecknas av ett
utpräglat sinne för realistiska detaljer,
besläktat med Olle Hedbergs;
miljöskildringarna äro livfulla och
framställningen elegant och lättlöpande.
Samma egenskaper, förenade med en
ökad förmåga av psykologisk
personteckning, prägla hennes senare
arbeten, ”Flicka med flätor” (1941),
”Porträtt av shinglad flicka” (1943),
”Lilian och Keitlarna”
(1944),”Skärvan i ögat” (1946), ”Två gånger två”
(1949) och ”Blindbock” (1951). —
Gift 1) 1929—34 med med. kand.
Per Gunnar Ragnar Hallgren; 2)
Albin Stark.
reda och saklighet och ha flera
gånger blivit typbildande. Hans mest
kända arbete är Chinabiografen i
Stockholm (1928), där betongens
möjligheter utnyttjats för en läktare
rymmande 740 sittplatser med de
bärande konstruktionerna dolda i
väggarna. S. har även byggt Folkteatern
i Stockholm (1936) och tills, med
Alvar Aalto ”community center” för
Avesta (1944), omfattande stadshus,
bibliotek, Folkets hus, stadshotell
m. m. Genom att ge alla dessa
byggnader en fri gruppering kring en
asymmetrisk medborgargård präglas
anläggningen av både otvungenhet och
monumentalitet. S. har vidare ritat
ett stort antal bostadshus med väl
genomtänkta planer och klara
rumsformer, bl. a. två
kollektivhusanläggningar i Stockholm, Yrkeskvinnornas
hus vid Furusundsgatan 9 (1939, tills,
med Hillevi Svedberg) och
kollektivhuset vid Kristinehovsgatan (tidigare
Gubbhusgatan) 5—9 (1942). I
samarbete med G. Selling har han
uppgjort förslag till sanering av
bebyggelsen i Staden mellan broarna
(hittills realiserat i kvarteret Cepheus).
Bland arbeten av andra slag, utförda
av S., märkas byggnader för
Sv.-engelska mineralolje ab., Wasabolaget
och Sveriges kontoristfören.,
cyklo-tronlaboratorium för Vet. akad:s
No-belinst. för fysik samt Östra stationen
och Nya elementarskolan för flickor,
samtliga i Stockholm. — Gift 1914
med Ebba Björkman. E. Hmn
Stark, Sigge, pseud. för
Björnberg, Signe, bd 1 s. 348.
Starkenberg, Carl Ivar, politisk
karikatyrtecknare, f. 27 febr. 1886 i
Stockholm, J 22 sept. 1947 därstädes.
Föräldrar: bildhuggeriarbetaren Carl
August S. och Hulda Sofia ]ohansson.
—■ Efter genomgången folkskola hade
S. olika anställningar, tills han 1909
blev vaktmästare i Andra K:s
klubbrum. Här väcktes hans politiska in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
