Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sterner, Mauritz - Sterner, Nils - Sterner, Richard - Sterzel, Fritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sterner
222
Sterzel
arbetet och 1918—31 medl. av den
sv. storlogens studiekommitté. Han
stod i ständig kontakt med
nykterhetsrörelsen inom olika länder och
deltog i flera internationella
kongresser. Även utanför IOGT:s ram gjorde
han betydelsefulla insatser i
folkbildningsarbetet, bl. a. som föreståndare
för Gävle arbetareinst. 1919—31 och
som utgivare av Studiecirkeln (organ
för studieverksamheten inom
Gästriklands distr. av IOGT) 1915—25 och
1928 samt Föreläsningsbibl. 1904—31.
Som föreläsare var han medryckande
och drog alltid stor publik. Han ägde
djupa humanistiska intressen och var
synnerligen förtrogen med såväl sv.
som utländsk skönlitteratur. Mycket
känd blev S. som förf, till sånger med
ideell och nykteristisk tendens, av
vilka många ingå i ”Nykterhetsfolkets
sångbok”. I sin ungdom utgav han
två diktsamlingar, ”Dikter” (1900)
och ”Mot strömmen” (1902). S. var
stadsfullmäktig i Gävle 1913—16
(socialdemokrat). — Gift 1905 med
Ester Charlotta Cecilia Sterner.
S. Sw.
Sterner, Nils Gustaf Svante
Henry, arkitekt, f. 25 aug. 1904 i Solna.
Föräldrar: retuschören Svante
Wilhelm S. och Elin Wallin. — S. hade
anställning hos arkitekten Carl
Malmström i Stockholm 1918—24 och
avlade 1925 studentex. där som
pri-vatist. Han utexaminerades som
arkitekt från Tekn. högskolan 1929 och
studerade vid Konsthögskolan 1931
■—33. Ären 1929—35 var han bitr,
arkitekt hos prof. E. Lallerstedt, prof.
L. I. Wahlman, arkitekten C.
Westman och prof. P. Hedqvist. Sedan
1935 bedriver han egen
arkitektverksamhet i Stockholm. Han var 1935—
45 stadsarkitekt i Sundbyberg. Sedan
1945 är han chef för Stockholms stads
fastighetskontors husbyggnadsavd.
Han har varit styr.-led. i Sv. teknolog-
Nils Sterner.
fören. 1941—43 och 1946—48, i Sv.
arkitekters riksförb. 1944—46 och i
Samfundet för hembygdsvård sedan
1944 samt är v. ordf, i Sv.
kommunal-tekn. fören. sedan 1952. — S. har dels
ensam och dels i kompanjonskap med
andra arkitekter utarbetat ett antal
belönade förslag i tävlingar om
offentliga byggnader under 1930- och
40-talen. Sålunda erhöll han bl. a.
2:a pris i tävling’ om tillbyggnad av
Malmö mus. (tills, med H. Westman
1932), l:a pris i tävling om rådhus
i Halmstad (tills, med Y. Ahlbom
1935), 3:e pris i tävling om rådhus
och konserthus i Lund (tills, med Y.
Ahlbom 1939), 1 :a pris i tävling om
stadshus i Lysekil (tills, med S.
Frö-lén 1942), 1 :a pris i omtävling om
nämndhus i Göteborg (1946) och 3:e
pris i tävling om byggnad för Mus.
akad. i Stockholm (1948). Det efter
S:s ritningar 1938 färdigbyggda
rådhuset i Halmstad framstår som en av
de bästa exponenterna för 1930-talets
sv. byggnadskonst. Samtidigt som det
utformats efter den moderna
arkitekturuppfattningens syn på funktionen
som den väsentligast bestämmande
faktorn vid planeringen, visar dess
arkitektur ett hänsynstagande till
befintlig miljö och en känsla för
trevnadsvärden i rumsutformning och
rikedom i materialval, som med viss
rätt kunnat efterlysas i den tidigare
funktionalismens arkitektur. — S. har
publicerat uppsatser i bl. a.
Byggmästaren, i vars red.-kommitté han
var medl. 1941—44. — Gift 1936
med arkitekten Karin Elisabeth
Edstam. L. U.
Sterner, Richard Mauritz
Edvard, ämbetsman, f. 9 april 1901 i
Stockholm. Föräldrar: bankdirektören
Edvard Henrik August S. och Maria
Warholm. — Efter studentex. 1920
blev S. fil. kand. 1925, fil. lic. 1940
och fil. dr 1944, allt i Stockholm.
Han var 1926—29 amanuens och
1929—34 förste amanuens i
Socialstyr. samt hade 1934—37
aktuarieför-ordnanden där och i Statistiska
centralbyrån. Ären 1938—42
medverkade han i Gunnar Myrdals på kallelse
av Carnegiestiftelsen företagna
undersökning av negerproblemet i Förenta
staterna. S., som fick på sin lott att
undersöka negerbefolkningens
ekonomiska och sociala förhållanden,
framlade resultatet i sin drsavh. ”The
Negro’s Share” (1943, i samarbete
med E. Epstein och E. Winston) och
i G. Myrdals arbete ”An American
Dilemma” (1944). S. var chef för
Landsorganisationens ekonomiska
ut-redningsavd. 1943—45 och
huvud-sekr. vid utarbetandet av
arbetarrörelsens efterkrigsprogram 1943—44.
Ären 1945—52 var han statssekr.
i Handelsdep.; sedan 1952 är han
Richard Sterner.
generaldir. och chef för
Försäk-ringsinspektionen. Ären 1947—51
var han ordf, i
nyetableringssakkun-niga; 1950 blev han ombud i FN:s
ekonomiska och sociala råd. ■— De
i efterkrigsprogrammet uppställda
grundsatserna ha i S. en stridbar
försvarare. Utom i den
socialdemokratiska pressen har han framlagt sina
synpunkter på de socialekonomiska
problemen i flera småskrifter, bl. a.
”Mera demokrati i näringslivet”
(1946) och ”Hur fritt är det fria
näringslivet?” (1948), båda
ingående i Socialdemokratisk skriftserie. —
Gift 1931 med Margareta Anna
Da-merau från Moskva. S. Sw.
Sterzel, Fredrik (Fritz) Julius
Christian, jurist, ämbetsman, f. 21
jan. 1890 i Chemnitz, Tyskland.
Föräldrar: kyrkoherden i Tyska S:ta
Gertruds förs, i Stockholm Georg
Friedrich S. och Olga Radunski. —
S. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1908 och studerade därefter i
Uppsala, där han blev fil. kand. 1912 och
jur. kand. 1913. Så fullgjorde han
tingstjänst, hade 1915—16 domarför-
Fritz Sterzel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
