Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Strindberg, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindberg
269
Strindberg
August Strindberg (1911).
för honom själv gåtfulla personlighet.
—■ Alltsedan 1899 hade S. tillbringat
vintrarna i Stockholm och somrarna
i regel i skärgården. Från 1908 bodde
han i ”Blå tornet”, Drottninggatan
85, som en enstöring, iakttagen av
alla på sina dagliga
morgonpromenader, beundrad av många och fruktad
av de flesta. Endast kärleken till den
unga Fanny Falkner kastar ett
skimmer av resignerad harmoni över S:s
sista år. Jämförande språkforskning
var nu hans käraste sysselsättning.
Utåt stod hans person alltjämt i
stridens tecken. Genom en rad
tidningsuppsatser, sammanförda i ”Tal till
svenska nationen” (1910) framträdde
S. återigen som den demokratiske
ra-bulisten, nu i nära anknytning till
den växande socialdemokratiska
rörelsen, och höll samtidigt räfst med
Heidenstam och de andra
1890-tals-författarna, som han ansåg ha
avsiktligt skadat hans ställning. Härpå
följde den s. k. Strindbergsfejden, en av
de största och bittraste litterära
strider som någonsin utkämpats i vårt
land och ett litterärt motstycke till
storstrejken 1909. Bland S:s
motståndare märktes Heidenstam, Per
Hallström och Fredrik Böök, bland
hans talesmän Bengt Lidforss och
John Landquist. Uppställningen
var i stort sett densamma som
efter S:s genombrott i början av
80-talet: de samhällsbevarande mot de
upproriska. Men radikalismen hade
sedan dess vunnit i styrka; nu
samlades arbetarna kring S., som på sin
63-årsdag uppvaktades med ett
jättelikt fackeltåg och fick en hedersgåva
från 20 000 bidragsgivare. Det var
en senkommen hyllning; drygt tre
månader därefter avled S. i en
kräft-sjukdom. — S:s litteraturhistoriska
betydelse kan ännu inte slutgiltigt
avgränsas. I Sverige stod han under tre
årtionden i centrum för det litterära
intresset. Han var vår förste
yrkesförfattare av betydelse, vår förste
verklige dramatiker och vår förste moder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
