Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindlund, Nils - 1. Strindlund, John - 2. Strindlund, Gerhard - Strinnholm, Anders Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindlund
272
Strinnholm
sina meningar även då det var som
mest inopportunt. Vid riksdagen 1840
■—41 hade han att bekämpa en
övermäktig majoritet i ståndet, men
från årtiondets mitt var hans prestige
i växande. Han tillhörde 1847—48
hemliga utskottet och var 1853—54
och 1856—58 talman i bondeståndet.
— Gift 1817 med Margreta
Månsdotter. S. Sw.
1. Strindlund, Johan (John),
ingenjör, industriman, f. 24 sept. 1884
i Sollefteå. Föräldrar:
hemmansägaren och mejeriföreståndaren Johan S.
och Märta Johanna Sörlin. — S.
avlade mogenhetsex. i Härnösand 1905
och utexaminerades från Tekn.
högskolans fackavd. för mekanik och
mekanisk teknologi 1908. Han var andre
ingenjör vid ab. Robertsfors i
Västerbotten 1909—13 och flyttade sistn.
år till Norge som driftsingenjör vid
a/s Tofte cellulosefabrik, Hurum, där
han sedan 1920 är överingenjör,
fabrikschef och bestyrer. Han har
moderniserat och väsentligt utvidgat
fabriken och som driftig ledare kun-
John Strindlund.
nat avsevärt öka årsproduktionen av
cellulosa. S. har gjort flera
patente-rade uppfinningar inom
cellulosafacket. Han har varit styr.-led. i bl. a.
Mackmyra sulfit ab. och Hissmofors
ab. — Gift 1911 med Fanny Julia
Kerstin Valborg Magnusson. G. Lj.
2. Strindlund, G e r h a r d,
lantbrukare, ämbetsman, politiker, f. 24 sept.
1890 i Sollefteå. Bror till S. 1. —■
Efter slutad skolgång praktiserade S.
i jordbruk och var 1906—08 elev
vid Hola lantmannaskola, varefter han
1908—09 fortsatte sina
jordbruksstu-dier i Danmark. Han inköpte 1912
en mindre gård i Graninge skn,
varifrån han 1917 överflyttade till
Skedom i Multrå skn, där han förvärvat
ett jordbruk helt nära
Ångermanälven. I Multrå erhöll han åtskilliga
kommunala uppdrag, vilka han dock
Gerhard Strindlund.
sedermera lämnat. S. anslöt sig tidigt
till Bondeförbundet och var mycket
verksam i agitations- och
organisationsarbetet. Åren 1921—41 tillhörde
han Andra K., där han från 1925
hade placering i statsutskottet (suppl.
1925—30, led. 1931—38 och 1941).
Han var statsråd och chef för
Social-dep. i Bramstorpska ministären juni—•
sept. 1936 och chef för
Kommunika-tionsdep. i P. A. Hanssons ministär
från dec. 1938 till dec. 1939. Sedan
1941 är han överdir. och chef för
Skogsstyr. S. har tagits i anspråk för
ett flertal utredningsarbeten; han var
led. av 1933 års
skogsindustrisakkunniga, 1934 års industrisakkunniga,
1936 års skogsutredning, 1938 års
jordbruksutredning samt
Norrlands-kommittén 1944—49. Han var led. av
Statens vednämnd 1940 (ordf.),
Statens arbetsmarknadskommission och
Statens bränslekommission 1940—41
samt Centrala
krigskonjunkturskatte-nämnden 1941—48. Han var ordf, i
Sv. jordbrukskreditkassan 1936—38.
Sedan 1941 är han led. av
Järnvägs-rådet (ordf, sedan 1946) samt sedan
1942 led. av styr, för Skogshögskolan
och Statens skogsforskningsinst. och
sedan s. å. led. av styr, för Sv.
trä-forskningsinst. ■—■ S. har spelat en
betydande politisk roll, bl. a. som en
av initiativtagarna till krisuppgörelsen
mellan Bondeförbundet och
socialdemokraterna 1933. Hans mångåriga
arbete å statsutskottets tredje avd.
hade gett honom den auktoritet i
socialpolitiska frågor, som bidrog till
hans utnämning till socialminister.
Även för den lägre
lantbruksundervis-ningen har S. gjort en betydelsefull
insats. ■—■ Gift 1912 med Kristin
Nordling. S. Sw.
Strinnholm, AndersMagnus,
historieskrivare, f. 25 nov. 1786 i
Umeå landsförs., t 18 jan. 1862 i
Stockholm. Föräldrar: förste
lantmätaren Anders Magnus S., vars far
an
tagit namnet S. efter födelsebyn
Strinne i Multrå skn, och Beata
Zim-merman. — Efter strävsamma
skol-och gymnasieår i Umeå, Piteå och
Härnösand blev S. 1808 student vid
Uppsala univ., där han studerade
historia och de klassiska språken. Av
brist på medel lämnade han dock
univ. 1810 utan att ha avlagt ex. och
flyttade till Stockholm. Tills, med
sin barndomsvän Z. Hæggström
bildade han 1813 boktryckerifirman
Strinnholm & Hæggström, som även
skulle förlägga böcker, i vilken han
kvarstod till 1815. Under de närmaste
åren försökte han vid flera tillfällen
på egen hand hålla ett tryckeri i gång,
dock med ringa framgång. I stället
ägnade han sig åt historisk forskning
och utgav bl. a. anonymt och som
det synes på två förlag samtidigt
populärvetenskapliga biografier över
Magnus Stenbock (1821). Av större
vikt var verket ”Svenska folkets
historia under konungarne af Vasaätten”
(1819—23), vilket av brist på
uppmuntran avstannade med tredje
delen, som går fram till 1544. S.
översatte 1823—25 F. Rühs ”Geschichte
Schwedens” (”Svea rikes historia”).
Han hade under dessa år
huvudsakligen livnärt sig som korrekturläsare
och ägnade sig 1825—30 för
utkomstens skull åt arbete vid
Lantbruks-akad:s statistiska arkiv och
registrering av Riksbankens handl. Av 1828
—30 års riksdag fick han till
bedrivande av historiska forskningar ett
årligt understöd av 1 000 rdr b:co,
vilket sedan beviljades av följ,
riksdagar och 1853—54 höjdes till 1 500.
År 1834 utkom första och 1854 femte
och sista delen av hans huvudverk
”Svenska folkets historia från äldsta
till närwarande tider”, som sträcker
sig till 1319. Särskilt det parti, som
behandlar perioden 1060—1319, har
värde än i dag, tack vare den grund-
Anders Magnus Strinnholm. Litografi av
A. Hårdh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
