Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundahl, Eskil - Sundbeck, se även Sundbäck - Sundbeck, Carl - Sundberg, se även Sundbärg - Sundberg, Anton Niklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundbeck
316
Sundberg
på 1930-talets funktionalistiska
arkitektur, och projekt till Folkets Hus
i Sundbyberg, centrumbyggnader i
Hallstahammar och kommunalhus i
Surahammar. S. har vidare bl. a. gjort
utredningar betr. Dramatiska teaterns
och K. teaterns lokalfrågor. — S.
medarbetade i den funktionalistiska
programskriften ”acceptera” (1931)
och har publicerat uppsatser i
Byggmästaren m. fl. tidskr. Han var 1946
-—48 ordf, för Sv. arkitekters
riksförbund. — Gift 1917 med Elin
Johansson. L. U.
Sundbeck, se även Sundbäck.
Sundbeck, Carl Leopold, präst,
lantbrukare, skriftställare, f. 1 maj
1865 i Hjärtums skn, Göteb. län, f
30 mars 1927 i Borås. Föräldrar:
färgerifabrikören Carl Alfred S. och
Maria Wilhelmina (Mimmi)
Ode-nius. —• S. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1884 och studerade vid
Uppsala univ., där han avlade
teoretisk teologisk ex. 1893 och praktisk
teologisk ex. 1895 samt prästvigdes i
Skara sistn. år. Han tjänstgjorde
därefter på olika håll i Skara stift, tills
han 1901 på egen begäran erhöll
avsked. Sedan bosatte han sig på godset
Arnäsholm i Ljushults skn, Älvsb. län,
och ägnade sig åt skötseln av detta.
— S. var redan tidigt en utpräglad
nationalist. Under studietiden i
Uppsala var han en av stiftarna av
Fosterländska studentförb. och var i flera
år dess ordf. Med prästkallet
vantrivdes han. Är 1897 deltog han i
Greklands krig’ mot Turkiet, och sedan
studerade han något år i Heidelberg.
Av den tyska studentvärlden lämnade
han 1898 en starkt
romantisk-idealistisk skildring i ”Det unga
Germa-nien”. Är 1902 besökte han med
statsanslag Förenta staterna och Kanada
för att studera de sv. emigranternas
levnadsvillkor. Resultatet redovisades
bl. a. i ”Svensk-amerikanerna, deras
materiella och andliga sträfvanden”
(1904). Under första världskriget
agiterade han bl. a. i broschyren
”Sveriges utrikespolitik under världskriget
i 1800-talets belysning” (1915; under
pseud. Gammalsvenskar) för
Sveriges uppslutning vid Tysklands sida i
avsikt att återerövra Finland och
återuppliva en ärorik historisk
tradition. Han var verksam på de vitas
sida under finska inbördeskriget 1918.
I ”Självtagen diplomati” (1924)
skildrar han i första hand sina försök
att påverka de maktägande i Sverige
och Finland i syfte att återföra Äland
till Sverige. ■— Gift 1) 1911 med
grevinnan Ebba Wendela Wachtmeister,
f 1915; 2) 1924 med Anna
Kjellan-der. T. M.
Sundberg, se även Sundbärg.
Sundberg, Anton Niklas,
ärkebiskop, f. 27 maj 1818 i Uddevalla,
Anton Niklas Sundberg.
t 2 febr. 1900 i Uppsala. Föräldrar:
hattmakarmästaren Sven S. och
Catharina Sara Lund. -— S. växte upp
i ett välbärgat och kultiverat
borgar-hem med konservativ prägel. Han
gick i skola i Uddevalla och Göteborg
samt kom till Uppsala hösten 1836.
Där blev han fil. kand. 1841, fil. dr
1842, teol. kand, och docent i
symbolik och kyrkohistoria 1845,
prästvigdes s. å., blev docent i teol.
pre-notioner 1846 och teol. dr 1860. Sina
studier drev han ambitiöst och med
stor framgång, ehuru han enligt egen
utsago ofta misströstade om sin
duglighet. Han deltog även flitigt i
kamratlivet, framför allt där musikvänner
samlades. Där grundläde han bl. a.
en personlig förbindelse med
kronprins Karl och prins Oscar, sedermera
Oscar II. Han utnämndes 1849 till
förste teol. adjunkt i Lund. Han
uppehöll 1849—50 professuren i
kyrkohistoria där. Under det följ, läsåret
företog han en stipendieresa till
Tyskland, Schweiz, Frankrike,
Belgien och England och arbetade under
tiden på sitt prof.-specimen ”De
pæ-dobaptismo”, som ventilerades efter
hemkomsten. Han var prof, i
dogmatik och moralteologi 1852—56 samt i
kyrkohistoria och symbolik
1856’—-64; han blev 1861 förste teol. prof,
och domprost i Lund. Hans största
insats under denna tid var, att han tills,
med E. G. Bring och W. Flensburg
1855—63 utgav Sv. kyrkotidn., det
organ, i vilket den s. k. lundensiska
högkyrkligheten utformades. Detta
kyrkopolitiska program, som främst
var riktat mot den frambrytande
politiska och religiösa liberalismen samt
mot frikyrkligheten och som mycket
snart accepterades av ett stort antal
präster i hela landet, slog vakt om
kyrkans traditionella bekännelse,
prästämbetet och sakramenten.
Samtidigt med denna sin kyrkopolitiska
verksamhet grundläde S. under
lunda-tiden även en direkt politisk karriär,
som förde honom in i riksdagsarbetet.
Så var han led. av prästeståndet i
samtliga ståndsriksdagar från 1859
och var därvid led. av lagutskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
