Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Svanberg, Victor - 2. Svanberg, Nils - Svanfeldt, Carl Johan - 1. Svanfeldt, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svanberg
349
Svanfeldt
gjort i uppsatsen ”Litteraturhistoria
och samhällshistoria” (i ”Studier
tillägnade Anton Blanck. . .”, 1946).
S:s principiella uppfattning är att
litteraturforskning likaväl som
naturvetenskap väsentligen bör vara
orsaks-forskning, helst på grundval av något
slags kvantitativ metod. Särskilt har
S. i sina senare studier inriktat sig
på att klargöra sambandet mellan
social miljö och skönlitteratur, så t. ex.
i ”Medelklassrealism” (1—3,
Samlaren 1943—46) och ”Romantikens
samhälle” (otryckt). I den förra avh.
driver han tesen, att bristen på
realistisk litteratur i Sverige under
1700-och början av 1800-talen beror
på att här saknades de sociala
förutsättningar, d. v. s. storstadsmiljön,
som förklarar uppkomsten av en
medelklassrealism i England, Frankrike
och Tyskland vid denna tid. Ehuru
såväl problemställning som bevisning
i mycket synas oklara, är
”Medelklassrealism” liksom det mesta av S:s
författarskap eggande originellt. —- S.
är även känd som en stridbar,
litteraturkritiker och idépolitiker.
Kulturradikal av socialistisk riktning har S.
i tal och skrift frejdigt gått till
angrepp mot kristendom och borgerlig
moralkonvention, och i sin
litteraturkritik har han gärna framhävt det av
kollektivistiska idéer och stämningar
burna diktverket på bekostnad av den
individualistiska känslobikten och
kärlekslyriken. — Förutom som
litteraturanmälare i Social-Demokraten
1925 och Stockholms-Tidn. sedan
1942, har S. medarbetat i en rad mer
eller mindre radikala tidskrifter, bl. a.
Forum, Clarté, Tiden, Spektrum,
Presens och Kulturfront. En samling
litteratur- och kulturartiklar har han
utgivit i ”Poesi och politik” (1931).
— Gift 1935 med Maud Inga
Ingeborg Esbjörnsson. K. E. L.
2. Svanberg, Nils Ludvig,
stilforskare, författare, f. 13 maj 1902
i Kalmar, f 21 mars 1939 i Uppsala.
Bror till S. 1. — Efter studentex.
1920 blev S. fil. kand. 1924, fil. lic.
1927 och fil. dr 1930, allt i Uppsala,
samt var från sistn. år docent i
nordiska språk vid Uppsala univ. — S.
anslöt sig i drsavh. ”Studier i språkets
teori” (1930) till Croce och Vossler
och hävdade den s. k. idealistiska
ny-filologiens uppfattning, att språket till
sitt innersta väsen är uttrycksmedel.
Han framhöll som forskarens främsta
uppgift att studera språket icke som
kollektiv företeelse utan som
konstnärlig manifestation och individuell
nyskapelse. Denna nyskapelse skulle
avslöjas genom stilanalys. S:s
huvudverk äro ”Verner von Heidenstam och
Gustaf Fröding. Två kapitel om
nitti-talets stil” (1934) och
”Tegnérstu-dier” (1939); båda arbetena nådde
erkännande för skarpsinnig och fin
karakterisering. Med sin musikaliska
begåvning drogs han särskilt till
rytmens problem och berikade
diskussionen på detta område. Som medred.
från 1935 och medarb. i Nysv. studier,
som grundare av Samfundet för
stilforskning och som red. för dess
skriftserie verkade han för sin
forskningsgren, till vilken han även lockade
många elever. — Av S:s författarskap
i övrigt må nämnas essäsamlingen
”Får konsten leva?” (1937),
litteraturkritik i Ord och Bild samt en rad
diktsamlingar, ”Drömvers” (1923),
”Lågan” (1926), ”Sångoffer” (1930),
”Dagbok” (1934) och ”På vakt”
(1938). S:s lyrik har en utpräglad
personlig ton, den förenar intensitet i
känslan med lågmäldhet och enkelhet
i formen och ger uttryck särskilt åt
ensamhetsstämningar, resignation,
försynt stolthet och längtan efter
gemenskap. -—■ Ogift. — Litt.: R. G:son
Berg, ”N. S.” (i Ord och Bild 1940);
C. O. Bergström, ”Ordets makt. Kring
N. S:s alstring” (i Bonniers Litterära
Magasin 1941). E. W. H.
Svanfeldt, Carl Johan,
industrimän, nykterhetsman, f. 23 aug.
1836 i Södra Sandsjö skn, Kronob.
län, f 7 jan. 1908 i Söderköping.
Föräldrar: skolläraren Magnus Mattesson
och Elin Swensdotter. — S. drev
fär-gerirörelse jämte garn- och
vävnads-handel i Växjö samt från 1891 jämväl
i Söderköping, där han från sistn. år
var bosatt. Båda rörelserna drev han
till sin död. Han uppnådde en
inflytelserik ställning som industriman och
var ordf, i Söderköpings fabriks- och
hantverksfören. Han tillhörde
stadsfullmäktige i Växjö 1885—91 och i
Söderköping 1897—1907. ■—■ S. var
en av förgrundsfigurerna inom den sv.
nykterhetsrörelsen under dess
genom-brottstid. Redan 1882 tog han
initiativ till bildandet av en godtemplar-
Carl Johan Svanfeldt.
loge i Växjö, och de följ, åren företog
han på egen bekostnad
agitationstur-néer i hemlänet. Moderat till sin allm.
åskådning hörde S. till dem som efter
sammanslagningen 1887 av de
Hick-manska och Malinsska ordensgrenarna
ansågo den nya ordensledningen för
radikal i religiöst hänseende. Han
deltog därför 1888 i bildandet av
Natio-nalgodtemplarorden, vars chef han
var 1893—1907. Det var i hög grad
S:s förtjänst, att den nya orden, som i
början lidit hårt av splittringsandan,
vann arbetsro och slagkraft. S., som
långtifrån var någon kraftnatur och
knappast ens en tränad mötesledare,
var däremot just den medlartyp, som
situationen krävde. Även för
samarbetet mellan de olika
nykterhetssäll-skapen inlade han stora förtjänster.
— Gift 1) 1884 med Christina
Elisabeth Nilsson, f 1888; 2) 1890 med
Anna Matilda Nilsson. S. Sw.
1. Svanfeldt, Henrik Sigfrid,
restaurangman, f. 15 febr. 1876 i
Uppsala. Föräldrar: källarmästaren
Nils Peter S. och Ann-Sophie
Hell-sten. —■ Efter skolgång i Uppsala
högre allm. läroverk började S. omkr.
1892 utlandspraktik i
restaurangbranschen. Han övertog 1902 av fadern
Stadshotellet i Uppsala och kvarstod
i ledningen för hotellet till 1949. Åren
1912—51 var han verkst. dir. i
Up-sala hotell ab. Åren 1912—46 deltog
S. bl. a. i skötseln av den populära
restaurangen Rullan, som ägdes av
ovannämnda bolag och som 1946
brann ned. Öppnad på 1840-talet var
den en av vårt lands minnesrikaste
krogar, inrymmande ett
restaurangmuseum, från vilket fotografier äro
bevarade i Nord. mus. och Uppsala
univ.-bibl. S. driver också den kända
sommarrestaurangen Flustret. Tills,
med Fr. Odén i Karlstad bildade S.
1907 Mell. Sveriges restauratörsfören.,
där han var ordf. 1907—32. — S.
Nils Svanberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
