Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunborg, Mårten - 1. Thunborg, Frithiof - 2. Thunborg, Folke - Thunell, se även Tunell - Thunell, Bertil - Thunholm, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thunborg
536
Thunholm
ärendet, i huvudsak därför att T. ej
undergått förhör inför konsistoriet.
Han kallades då inför domkapitlet,
som efter att ha tilldelat honom
varning lät honom återinträda i tjänst.
Efter återkomsten hälsades han av
befolkningen som martyr, svärmeriet
uppblossade på nytt och gav upphov
till allvarliga uppträden. Efter
förnyad tingsrannsakning i början av
1774 kallades T. till muntligt förhör
inför Svea hovrätt, varvid han
frimodigt försvarade sin övertygelse
men också ådagalade en sjuklig
överspändhet. Domen föll den 5 dec. 1774
och innebar att T. avsattes från tjänst
och prästämbete samt för sina
villomeningar skulle hållas inspärrad på
Härnösands hospital tills han bättrade
sig. Domen blev emellertid
överklagad hos K. M:t och innan avgörandet
föll avled T. och begravdes under
stor tillslutning från sina anhängare i
huvudstaden. Den religiösa rörelse T.
varit ledare för förlorade småningom
sin svärmiska karaktär men fortlevde
länge efter hans död. — Gift 1761
med Catharina Bonge. — Litt.: C.
J. E. Hasselberg, ”Norrländskt
from-hetslif på sjuttonhundratalet” (1916).
T. M.
1. Thunborg, Sven Frithiof,
fackföreningsmän, f. 18 aug. 1895 i
Söderhamn, f 22 sept. 1941 i
Stockholm. Föräldrar: målaren Lars
Daniel T. och Agda Maria Johansson.
— Efter slutad skolgång upplärdes T.
i modellsnickaryrket, inom vilket han
arbetade till 1920. Åren 1918—20
var han ordf, i Stockholms
modell-snickarefackfören. Han övergick
därpå helt i fackföreningsrörelsens tjänst,
var ombudsman i Sv. träarbetareförb.
1920—24 och erhöll, då detta sistn.
år uppdelades i olika förb., samma
befattning i Sv.
träindustriarbetare-förb. Han blev ombudsman inom
Landsorganisationen 1930 och utsågs
s. å. till den nyinrättade posten som
andre sekr. Från 1938 var han LO:s
förste sekr. Han tillhörde Arbetarnas
bildningsförb:s repr.-skap från 1932,
Radionämnden och Försäkringsrådet
från 1936. T., som hade vidsträckta
internationella förbindelser och ofta
utsågs till delegat vid kongresser i
utlandet, var ordf, i sv. sektionen av
Världssamling för fred samt medl. av
delegationen för internationellt
socialpolitiskt samarbete. Under finska
vinterkriget 1939—40 tog han en
verksam del i hjälparbetet för Finland.
-— Gift 1923 med Frida Eriksson.
S. Sw.
2. Thunborg, T ord Folke,
ämbetsman, politiker, f. 16 mars 1909
i Söderhamn. Bror till T. 1. — Efter
att ha arbetat som fotografbiträde och
bevistat tvenne årskurser vid
Brunnsviks folkhögskola genomgick T. So-
cialinst. i Stockholm 1931—33. Han
var Sveriges socialdemokratiska
ung-domsförb:s studiesekr. 1933—35,
för-bundssekr. 1935—40 och tillhörde
även Socialistiska
ungdomsinterna-tionalens exekutivkommitté. Under
finska vinterkriget 1939—40 var han
verkst. led. av arbetsutskottet för
nationalinsamlingen för Finland;
1940—42 var han generalsekr. i
Centralkommittén för det frivilliga
för-svarsarbetet och red. för tidn. Folk
och försvar. Han var ekonomichef
för Aftontidningen 1942—44,
sakkunnig 1944—47 å det kansli inom
Socialdep., som handlade
arbetsmarknads- och investeringsfrågor och
stats-sekr. i Jnrikesdep. 1947—53. Sedan
1953 är han landshövding i Norrb.
län. — T. har anlitats för ett
flertal utredningar, bl. a.
oljeutredning-en 1945 och 1946 års
tryckeriutredning. Han var 1940—53 led. av
styr, för Socialinst. i Stockholm och
Folke Thunborg.
ordf, där 1950—53 samt led. av
Överstyr. för Sv. röda korset 1948—52.
■— T. har visat påtagligt intresse för
stora organisatoriska uppgifter; hans
verksamhet inom socialdemokratiska
ungdomsrörelsen ansågs resultatrik för
dennas frammarsch. T. ledde
överförandet av italiensk arbetskraft till
Sverige under 1940-talets senare del.
Hans verksamhet i oljeutredningen
1945—47 ledde till förslaget att
inrätta ett statligt monopolföretag för
importen och handeln med
brännoljor; avvisat av flertalet sakkunniga
instanser blev det bordlagt av
regeringen. — Gift 1941 med Anna
Gertrud Möller. S. Sw.
Thunell, se även Tunell.
Thunell, Henry Bertil,
träteknisk forskare, f. 9 febr. 1914 i
Stockholm. Föräldrar: polismannen Henry
Helge T. och Gerda Kristina
Wil-liamsson. •— T. avlade studentex. i
Stockholm 1933, utexaminerades från
Bertil Thunell.
Tekn. högskolans avd. för
maskinbyggnadskonst och mekanisk
teknologi 1937 och blev teknologie dr 1943.
Åren 1937—38 bedrev han
specialstudier vid Skogshögskolan. Han var
ingenjör vid Mynt- och
justeringsver-ket 1937, tf. sakkunnig vid
Luft-skyddsinspektionen 1937—38,
assistent vid Tekn. högskolan 1938—39
och tf. prof, i läran om
maskinelement där 1939—43. T. blev 1938
föreståndare för Statens
provningsan-stalts trälaboratorium, Stockholm, och
vid upprättandet av Sv.
träforsknings-inst., Stockholm, 1944 blev han
föreståndare för dess trätekn. avd.
Dessutom är han sedan 1948 docent och
speciallärare i träets mekaniska
teknologi vid Tekn. högskolan samt docent
i virkeslära vid Skogshögskolan. — T.
har publicerat avh. och smärre
skrifter i träteknik, varvid han bl. a. har
behandlat hållfastheten hos sv.
furuvirke (drsavh.) och hos
konstruktionsvirke. De senaste åren ha hans
insatser kommit att gälla
bearbet-ningstekniska problem och
virkes-ekonomin inom sågverksindustrin.
— Gift 1943 med Karin Marianne
Anderson. S. L.
Thunholm, E r n s t August,
affärsman, f. 2 okt. 1873 i Frustuna skn,
Södermani, län, f 16 april 1931 i
Tureberg, Sollentuna, Stockholms
län. Föräldrar: lantbrukaren Carl
Gustaf T. och Hedvig Sofia
Pers-dotter. —• T. studerade vid Karlskoga
praktiska läroverk och hade 1892—
1904 praktik i handel. Åren 1904—18
drev han en diversehandel i Västerås.
Han ägnade sig tidigt med iver åt
köpmännens föreningsliv. Från
begynnelsen 1908 var han ordf, i Sveriges
minuthandlares riksförb., och då
detta förb. slogs ihop med Sveriges allm.
handelsfören. till Sveriges
köpmanna-förb. blev T. ordf, och v. verkst. dir. i
den nya organisationen; han kvarstod
där till sin död. Åren 1912—31 var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
