Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan säga, att du köpt grisen i säcken. Din hustru ser alls
icke bortkommen ut och har ett par ögon att köpa fisk med.
Liten är hon, bra liten, det är sant, men ’liten och käck
stoppar ofta den store i säck’.”
Jag skrattade, ma chére mere äfven; jag började finna
mig i hennes sort och sätt. Vi språkade en stund muntert,
och jag berättade några små reseäfventyr, som mycket roade
ma chére mére. Om en stund stego vi upp för att ta afsked,
och ma chére mére sade med ett mycket godt leende: ”Jag
vill ej uppehålla er i afton, så kärt det är mig att se er. Jag
kan väl tänka att hemmet drar. Bli hos er i morgon om
ni vill; men kom i öfvermorgon och ät middag med mig.
För öfrigt vet ni väl, att ni ären välkomna när som helst.
Fyll nu era glas och kom och drick folket till. Sorg må man
behålla för sig, men glädje skall man njuta tillsammans.”
Vi gingo ut i danssalen med fyllda glas och ma chére mére
till härold. Man väntade oss med fyllda glas, och ma chére
mére talte för folket så här: ”Man bör väl ej ropa hej, innan
man kommer öfver bäcken, men när man satt ut i
äktenskapets farkost med gudsfruktan och klokhet, så gäller
ordspråket: väl begynt är hälften hunnet; och därpå, mina
vänner, vilja vi dricka en skål för det äkta par, som I här
sen framför er, och önska, att detsamma och dess
efterkommande må ’sitta i vår Herres kålgård alltid!’ Skål!”
”Skål! skål!” genljudade från alla håll. Björn och jag
tömde våra glas och vi gingo omkring och skakade händer
med en mängd folk, till dess jag var alldeles yr i hufvudet.
Sen detta var öfver och vi resfärdiga, kom ma chére mére
efter oss i trappan med ett paket eller knyte i handen och
sade vänligt: ”Tag med er den här kalfsteken, barn, för
frukosten i morgon. Sen får ni göda och äta era egna kalfvar.
Men kom ihåg, sonhustru, att jag skall ha min handduk igen.
Nej, hon skall ej bära den, kära vän, hon har nog att göra
med sin påse (pirat) och med sin kappa. Lars Anders skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
