Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stå och se på huru hans fars mördare flydde undan? Han
förmådde ej hindra det, men grymma, för mänsklighetens
bättre känslor vanhedrande böner, att båten måtte kantra
och hvälfva hela afgrundsaffödan i djupet, flödade från hans
läppar — och långt rysligare, än han i sitt galna raseri
vågat tänka, blef han bönhörd.
Båten lyftades just af den första svallvågen, då — efter
den naturliga sinnesomstörtning, hvilken ej tillät en redig
tanke, ett redigt minne, ej tillät något annat än den djuriska
driften att rädda lifvet — Birgers röst hördes med en styrka,
som öfverröstade stormen: ”Hvar är Erika?”
Erika, hans hustru, hans själ, fanns icke i båten.
Det blef en minuts tystnad, hvarvid till och med
Haralds-sons skratt afstannade.
”Ni ser det!” sade Birger, och hans gnistrande öga
flög än en gång öfver båten . . . ”Tillbaka!”
”Är du vansinnig?” ropade gubben och sökte värja
styret, som Birgers väldiga arm redan fattat för att vända.
”Du ser ju, att hon icke finns på gården — det är slut med
henne. Vill du kasta oss midt i gapet på ulfvarna, din
galning!”
”Pappa, pappa, släpp styret!” bad Gabriella. ”Nu är
det förbi med oss, men det är detsamma. Erika blir
inne-bränd — vänd, för Guds skull, vänd i ögonblicket...”
”Ha, hvad är det nu för djäfvulslek där nere?” utbrast
Mårten från berget. ”Far och son brottas midt i båten.
Fan anamma, tror jag inte det är rent allvar! Se, komsarie.
se hur lågorna skina dem gamle midt i synen ... ser I,
gossar, hur båten hoppar, så aldrig planka sviktade maken . . .
kantrar inte skräpet, så kalla mig en rackare! Åt hafsbotten
då med det packet, efter de va’ för goda för galgen . . .
Tusan djäflar — nej, det blir inte å ... Ja, tryck du, Birger,
far din ner igen ... Nu reser han sig inte mer . . . Topp.
gossar, de vända tillbaka. Jag undrar inte, att gamlefar stre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
