Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast hungrig som tigern jag brann efter ära,
jag fick ej en kvist af ett lagerträd skära
med slipade stålet i hvirflande strid;
och likväl i siaktningens yraste vimmel
min inbillning trifdes som Gud i sin himmel
och fann bland orkaner sin ljufvaste frid.
Min åtrå är trotsa och vingarne stäcka
på jordens heroer, mitt högmod att bräcka
och krossa de bålstora högdjurens makt.
Ej fjättras min ande som hunden vid kojan:
den splittrar sin kedja och sönderslår bojan
och trampar sin bödel med hädiskt förakt.
Ha, liksom ett själfsvåldigt barn, som ej klagar,
men biter i riset, hvarmed man det agar,
så gäckar jag smädande pinornas hot;
jag ligger som ormen och hväser i solen
och sprutar mitt etter på härskarestolen
och stinger förrädiskt den väldiges fot.
Jag tygla kan sebran och styra gasellen
och täfla i språng med en stenget på fjällen
och kväsa i snaran en våldsam kondor.
Jag tjusar den listiga cobra capella,
törs smeka en ringlande boa och fälla
ett grymtande vildsvin i urskogens snår.
Den skyggaste jaktfalk blir spak som en dufva
och lyder min pipa: — min lust är att kufva!
Från vargen det kvidande fåret jag ryckt;
som Gud piskar seglen med hagel, om kvällen
jag gisslar med kulor den fläckiga fällen
på flåsande pantern i flämtande flykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
