Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3.
Jane Hamilton, hon hette så;
en ros med morgondaggen på.
Nyss nästan än ett barn, en fe,
en liten skogsfru, täck att se,
en jungfru, men ännu i knopp,
en dag hon väcktes plötsligt opp
ur ungmöns första månskensdröm,
att rifvas med af lifvets ström;
hon rycktes bort från sina lekar
bland Haddingtons sekelgamla ekar,
från flickorna på äng och mark,
från rådjuren i skuggig park,
från svanorna där nere i ån,. . .
allt rycktes hon med våld ifrån,
hon kläddes till brud, hon hälsades fru,
— på Maybole sitter den sköna nu.
Gref Hamilton utaf Haddington
skänkte sin dotter åt grefve John;
han gjorde sin vilja till hennes lag,
— Gud nåde honom på domedag!
Han kastade bort en ädelsten,
mer värd än hela hans grefvekrona,
han bröt sitt stamträds fagraste gren.
det kunde han aldrig sen försona;
sitt eget barn han hjärtlöst gaf
en brudsäng bäddad uti en graf;
man minns det i Skottlands dalar än,
i sång det lefver bland kvinnor och män.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
